Christian Engström, Pirat

20 november 2011

Medborgarlön är effektivt för samhället

Filed under: allmän politik,medborgarlön — Christian Engström @ 12:18

Medborgarlön är tryggare för medborgarna, billigare för staten och effektivare för samhället

Igår skrev jag om att bredda Piratpartiets politiska plattform, och hur jag ser tyska Piratenpartei som en inspirationskälla efter deras framgångar i delstatsvalet i Berlin, där de fick 9%. En av de mest spännande punkterna i Berlinpiraternas program tycker jag är medborgarlön.

För ett år sedan skrev jag så här om medborgarlön, med anledning av att Liberaldemokraterna då lanserade förslaget i debatten:

Medborgarlön har kommit upp i den politiska diskussionen. Jag gillar idén. Det är ett sätt att röja upp i snårskogen av myndigheter som ställer till byråkrati för dem som behöver hjälp, och ta bort den osäkerhet och förnedring som den som söker socialbidrag idag kan utsättas för.

I praktiken har vi redan medborgarlön införd i Sverige. Ingen svälter ihjäl av rent ekonomiska skäl. Samhället delar redan ut resurser så att alla i slutändan kan både äta och bo, vare sig de bidrar till produktionen eller inte.

Men det är väldigt många byråkrater och blanketter och beslut som kan överklagas från det att man har oturen att förlora jobbet, tills det till slut dimper ner en utbetalning som gör att man trots allt överlever. Med medborgarlön blir det både tryggare och värdigare för den som behöver hjälp, och betydligt billigare för staten.

Liberaldemokraterna kommer enligt uppgift driva frågan om medborgarlön kombinerat med plattskatt. Det innebär att alla har medborgarlönen i botten, och sedan betalar samma procentsats från första kronan som de tjänar på att jobba.

Det här skulle förenkla skattesystemet något enormt, samtidigt som det blir raka och enkla regler som är lika för alla, och som alla kan förstå.

Rent nationalekonomiskt är ett sådant system mycket intressant, eftersom det upphäver ineffektiviteten som uppstår på grund av ”den järnhårda lönelagen”.

Den järnhårda lönelagen säger att lönen för ett arbete måste vara så att det räcker till mat och hyra för arbetaren (för annars dör han och kan inte fortsätta arbeta). Därför går det idag inte att anställa en arbetslös person för att hjälpa till med någon uppgift som inte är så viktig att det går att motivera en riktig lön för, men som ändå vore värt en del pengar för någon att få gjort. Det är en samhällsekonomisk ineffektivitet när vi har arbetslöshet.

Det blir en möjlighet för arbetslösa att komma in på arbetsmarknaden utan att man behöver införa en massa nya krångliga regler om lärlingssystem. Systemet fungerar också utmärkt för personer med nedsatt arbetsförmåga, som kanske kan och vill jobba lite grand, men som inte orkar arbeta så mycket att de kan försörja sig på det.

Med medborgarlön och plattskatt kan vi överbrygga en del av klyftan mellan dem som har jobb och dem som inte har det. Vi får en bättre fungerande arbetsmarknad där det blir lättare att ta sig in, samtidigt som den som behöver hjälp får det på ett värdigt och rättvist sätt.

Piratpartiet har ingen uppfattning i frågan om medborgarlön, i vart fall inte ännu. Men själv tycker jag det är en riktigt bra idé.

…………

Andra om medborgarlön (då, för ett år sedan): Magnihasa, Tommie Gran, Klara Tovhult mfl, Emil Isberg, Torbjörn Jerlerup, Mikael Ståldal

19 november 2011

Breddning av Piratpartiets program

Filed under: allmän politik — Christian Engström @ 12:12

Valsuccén för Piratenpartei Berlin byggde på ett bredare partiprogram

I Piratpartiet diskuterar vi nu att bredda vår politik till fler områden. Det tycker jag är bra.

Idag är vi ett fokusparti som vill bevara friheten på internet, reformera upphovsrätt och patent, och som kritiserar det djupt odemokratiska EU som vi har idag.

Den politiska plattformen fungerade storartat i EU-valet 2009, och den är fullt tillräcklig även för EU-valet 2014. Alla de här frågorna är saker som faktiskt ligger på EU:s bord, och i EU-parlamentet är det en direkt fördel att ha en tydligt avgränsad agenda. Försöker man ägna sig åt allt kan man inte påverka något.

Men i riksdagsvalet är det annorlunda. Vi har ställt upp i två riksdagsval med den här smala politiska plattformen, och fått mellan 0.6 och 0.7% båda gångerna.

Det är så långt ifrån 4%-spärren att jag personligen inte skulle se någon särskild mening med att göra ett försök till på riksdagen med samma smala program. Det är inget fel på programmet som sådant, men de flesta väljare vill rösta på ett parti som är bredare. Det är min slutsats när jag jämför de 7% vi fick i EU-valet 2009 med de 0.7% i riksdagsvalet ett år senare.

Det tyska Piratenpartei gjorde nyligen succé i delstatsvalet i Berlin, och kom in i delstatsparlamentet med sensationella 9%. Piraterna i Berlin har samma kärna i partiprogrammet som vi, men de har även lagt till ytterligare frågor.

Jag skrev om några huvudpunkter i det tyska programmet i blogginlägget En pirat från Nürnberg berättar. Det fullständiga programmet på 51 sidor på tyska finns här. (Om någon som är slängd i tyska känner för att göra en sammanfattning på svenska vore det toppen. ;) )

Jag behöver inte sticka under stol med att framgångarna för Piratenpartei är en inspirationskälla. Vi pirater skäms inte för att kopiera. Det är så bra idéer sprids. Men samtidigt ska vi naturligtvis inte kopiera deras program mekaniskt, utan att diskutera igenom de olika delarna själva. Den processen pågår just nu i partiet.

Den mest spännande frågan i tyskarnas program tycker jag är medborgarlön. Den ska jag återkomma till i senare blogginlägg. Nu ska jag bara kommentera två andra punkter i programmet: gratis kollektivtrafik och squatting. De kan tjäna som mall för hur Piratpartiet centralt kan ta ställning i lokala frågor.

Gratis kollektivtrafik är ett av Berlinpiraternas krav som har lyfts fram en hel del i media. Spontant tycker jag om tanken på att ta hela notan för kollektivtrafiken över skattsedeln. Vill vi locka bilister att börja åka mer kollektivt av miljö- och trängselskäl, är det säkert en av de allra effektivaste metoderna. Bara krånglet med att skaffa biljetter för den som inte brukar åka kollektivt är en tröskel som säkert får många att ta bilen som vanligt istället för att välja bussen ibland. Det finns andra argument för gratis kollektivtrafik också.

Men om det faktiskt är en bra och genomförbar idé att införa nolltaxa i lokaltrafiken i en viss region, det kan bara de som bor i regionen och har tillgång till siffror och detaljfakta veta. Berlinpiraterna tycker att det är en bra idé i Berlin, och då har jag ingen anledning att säga emot dem. Men om det också är en bra idé i Stockholm eller Göteborg eller Luleå, det måste de pirater som bor där avgöra efter regionernas egna förutsättningar.

Svenska Piratpartiet på riksnivå bör inte kategoriskt ta ställning varken för eller emot gratis kollektivtrafik. Vi kan ange en allmän hållning, men det slutgiltiga beslutet om det är en fråga som vi ska ta ställning för och driva aktivt i en viss region, det måste tas av de lokala piraterna på den nivån.

Mitt förslag till formulering i det centrala partiprogrammet skulle bli:

Piratpartiet på riksnivå tar varken ställning för eller emot gratis kollektivtrafik, men vi har ingenting emot att frågan drivs på landstingsnivå om medlemmarna där tycker att det är en bra idé.

Squatting är en annan fråga som Berlinpiraterna har med i sitt program. Tydligen är det en aktuell frågeställning i Berlin just nu. Jag känner inte till några detaljer om pågående squatting-fall i Sverige just nu, så det kanske inte är stort här hos oss, men enligt uppgift har frågan varit aktuell nyligen i Malmö.

Min egen inställning till squatting är lite kluven. Å ena sidan kan man ju inte generellt legalisera att folk flyttar in hur som helst i andras hus. Hus kan man inte dela fritt som man kan med kultur och kunskap.

Å andra sidan brukar det i konkreta fall vara lättare att sympatisera med husockupanterna än med deras motståndare, eftersom de förra påfallande ofta visar sig vara engagerade människor som faktiskt har något vettigt att säga om bostadssituationen på orten. Men tvingas man ta ställning till om ett antal ockupanter ska slängas ut med våld eller inte, behöver man veta mer om det konkreta fallet.

Mitt förslag när det gäller inställningen till squatting skulle därför bli:

Piratpartiet på riksnivå tar varken ställning för eller emot squatting, men är det så att en kommuns bostadspolitik är så vansinnigt illa skött att människor måste ockupera hus som ändå står tomma, då tycker vi att det är rimligt att de som bor där får bo kvar tills kommunen har fått rumpan ur vagnen och börjat göra något åt problemet, och vi har  ingenting emot att frågan drivs på kommunnivå om medlemmarna där tycker att det är en bra idé.

Det här var ett par punkter där jag tycker vi ska se till att decentralisera de slutgiltiga ställningstagandena ner till landstings- och kommunnivå. Men de tyska piraterna har flera frågor på programmet som ligger på den nationella nivån.

Jag ser fram emot en spänande diskussion om de frågorna över de närmaste månaderna. Och som sagt, om någon vill sammanfatta Berlinpiraternas program på svenska vore det fenomenalt. Det programmet är en mycket intressant startpunkt.

…………

Andra om ämnet: Piratpartiet, Anna Troberg (PP), Anna Troberg (PP), Marit Delden

Foto Oscar Swartz

27 oktober 2011

E-röstning är en dålig idé

Filed under: allmän politik — Christian Engström @ 11:29

Elektronisk röstning må låta modernt, men regeringen har inte förstått att valhemligheten är viktigare än bekvämlighet

Elektronisk röstning i de allmänna valen har kommit upp som fråga, och regeringen är positiv rapporterar SvD. E-röstning kanske låter modernt och bra när man först hör idén, men tyvärr finns det fundamentala problem med e-röstning som inte går att lösa. Det vore mycket olämpligt om vi införde ett sådant system i Sverige. Däremot finns det andra sätt att dra nytta av modern teknik för att förbättra röstningen i de allmänna valen.

Om man fick rösta hemifrån, via internet med den egna datorn, skulle de kvinnor som lever i misshandelsförhållanden förlora sin rösträtt, och mannen som slår få en extra röst. Står han bakom och kontrollerar finns det inget att välja på. Det är möjligt att det krasst går att säga att det inte är så många så det skulle påverka resultatet i det stora hela. Men det skulle ändå vara en signal från samhället att inte ens hennes rösträtt var värd att skydda. Den signalen vill inte jag att vi ska sända.

Samma sak skulle kunna drabba andra i någon form av beroendeställning. Om du var sist anställd på jobbet, skulle du då våga tacka nej om chefen erbjöd sig att hjälpa dig att rösta? Om han insisterade, samtidigt som han deklarerade att idioter som röstade på xxx-partiet minsann inte hade på firman att göra, men att du förstås inte var sån?

Röstdeltagandet i ålderskategorin 90+ skulle öka markant. En del av de rösterna skulle komma från helt alerta 90-åringar som uppskattade den ökade bekvämligheten med röstning via internet. Men många skulle istället komma från söner och döttrar som ”hjälpte” mamma eller pappa rösta rätt.

Det här är inte problem som går att komma runt med några tekniska hjälpmedel för identifikation. Det handlar om kontrollen av platsen där röstningen sker, och det går bara att lösa i vallokalen.

Därför bör vi säga nej till den idén om röstning via internet, på mycket sunda principiella grunder.

Men det är sant att det nuvarande systemet för röstning med förtryckta eller handskrivna valsedlar har problem och kan förbättras. Efter valet 2010 var det rekordmånga överklaganden av valresultat, och ett par av de regionala valen fick göras om.

Vi i Piratpartiet har blivit drabbade av att våra valsedlar har hanterats fel eller lagts i skymundan i vissa vallokaler, men vi är inte det enda partiet som drabbats. På vissa håll har det slutgiltiga valresultatet blivit en bedömningsfråga, eftersom utfallet varit så jämnt att det hängt på tolkningen av otydliga handskrivna valsedlar. Ett land som Sverige ska inte behöva ha sådana brister i valsystemet.

Röstningsdatorer i vallokalerna är en lösning som ibland diskuteras. Då slipper man problemet med handskrivna valsedlar som behöver tolkas, och problemet med att garantera att alla valsedlar blir behandlade lika i var och en av de 6000 vallokalerna. Det vore bra, så långt.

Men röstningsdatorer är problematiska ur en annan principiell synvinkel, nämligen att det inte går att kontrollera utifrån att inget fusk har skett. I dagens system med valsedlar på papper får vem som helst vara med och se på när valurnorna öppnas och den manuella räkningen sker. Det gör att det inte kan skapas några konspirationsteorier om att rösträkningen är manipulerad i det fördolda.

Om valresultatet kommer automatiskt ur en dator finns det inget sätt för en utomstående att kontrollera att det inte har skett någon manipulation. I USA har det varit mycket kontroverser kring röstningsmaskinerna från tillverkaren Diebold, eftersom de bygger på helt sluten kod som inga vanliga medborgare har tillgång till. Även om det inte skett någon manipulation av valresultaten, blir det omöjligt för myndigheterna och tillverkaren av datorsystemen att faktiskt bevisa det.

Man kan jämföra med hur Lotto-dragningarna går till i teve varje vecka. Det skulle vara hur lätt som helst att programmera en dator att slumpa fram lottoraden på ett helt korrekt och slumpmässigt sätt. Men sker det inuti datorn finns det inget sätt för vanliga lottospelare att med egna ögon se att det gått rätt till.

Därför dras den rätta lottoraden med en specialbyggd maskin som är helt genomskinlig, där var och en kan se att bollarna hanteras på ett korrekt sätt utan möjlighet till fusk. På samma sätt är det med valsedlar på papper som räknas för hand. Den gammaldags analoga metoden är begriplig och kontrollerbar för vanliga medborgare. Vad en dator egentligen har gjort under skalet går aldrig att bevisa för en utomstående.

Men genom att kombinera röstningsdatorer med det nuvarande analoga systemet med valsedlar, kan man uppnå fördelarna från bägge systemen.

Låt röstningsdatorn bakom skärmen skriva ut en fysisk valsedel med det parti (och det personkryss) som väljaren har valt. Datorn kontrollerar att det blir en giltig och entydig valsedel.

Sedan stoppar väljaren den nyutskrivna valsedeln i valkuvertet, och ger det till valförrättaren som lägger det i urnan. Själva röstningen fungerar då precis som med dagens system, men röstningsdatorn säkerställer att det blir en korrekt valsedel som det inte finns några alternativa sätt att tolka.

Ett sådant tvåstegssystem skulle göra att valhemligheten blir bättre skyddad än dagens system, eftersom ingen kan se när väljaren plockar valsedeln ur ett ställ. Eftersom röstningsdatorn inte behöver veta vem det är som ber att få en viss valsedel utskriven, finns det en garanti för valhemligheten. Samtidigt finns alla fördelarna från dagens system kvar när det gäller verifierbarhet av röstsammanräkningen.

Någon kanske blir förvånad över att jag som piratpartist är negativ till att införa röstning via internet. Normalt brukar ju vi pirater vara bland de mest entusiastiska till de möjligheter den nya tekniken ger.

Men det finns fall där kravet på begriplighet och verifierbarhet väger tyngre än önskan om ökad smidighet. Då kan det vara bättre att behålla kärnan i de gamla analoga systemen som går att inspektera med blotta ögat. Valsedlar på papper är ett sådant fall.

Men röstningsdatorer i vallokalerna för att ge alla väljare säker tillgång till rätt valsedlar vore en utmärkt förbättring av systemet.

…………

Detta är en lätt redigerad ompostning av ett inlägg jag skrev för ett år sedan.

Andra om ämnet: Juridikbloggen, SvD. Futuriteter, Henrik Alexandersson,

14 mars 2011

Ska Piratpartiet bli brett liberalt?

Filed under: allmän politik — Christian Engström @ 17:03

Läs debattartikeln i Expressen

Piratpartiet på väg mot en totalkrasch är rubriken på en debattartikel av Alexander Bard, Carl Johan Rehbinder och Caspian Rehbinder på sidan 4 i Expressen idag.

Rubriken (som Expressen har satt) håller jag inte med om. Men läser man själva artikeln tror jag författarna har rätt när de säger att Piratpartiet inte kan fortsätta vara ett smalt fokusparti, i vart fall inte om vi vill komma in i riksdagen.

I EU-valet vill jag påstå att det närmast var en fördel att vi var fokuserade på reformerad upphovsrätt och skyddat privatliv på nätet. Det är frågor som ligger på EU:s bord, och ska man ens ha en chans att uträtta något nere i Bryssel måste måste man vara fokuserad, och inte alltför utspridd över allt mellan himmel och jord.

Jag tror att väljarna i EU-valet uppskattade att vi höll oss till att prata om saker som faktiskt bestäms av EU, och där vi hade konkreta förslag.

Men i riksdagsvalet lyckades vi som bekant inte få mer än 0.7% av rösterna. Det kan med rätta betecknas som en katastrof. Det var 225.000 personer som röstade på oss i EU-valet 2009, men bara 40.000 av dem ville lägga sin röst på oss i riksdagsvalet året därpå.

Den främsta anledningen tror jag är att de ville se ett bredare program i valet till riksdagen. Fokuspartier må vara okay i EU-valet, men inte i valet till riksdagen. Så tolkar jag väljarnas dom.

Om det här stämmer har vi ett vägval att göra i Piratpartiet. Vi kan fortsätta vara ett fokusparti som hittills, men i så fall bara koncentrera oss på att ställa upp i EU-val.

Eller vi kan fortsätta att ha ambitionen att påverka även på den nationella nivån, och ställa upp i kommande riksdagsval, men i så fall med ett bredare och mer heltäckande liberalt program.

Personligen ser jag helst det senare alternativet. EU och EU-parlamentet i all ära, men ska vi kunna ändra på Sverige, Europa och världen tror jag att vi behöver utmana de gamla partierna i kommande riksdagsval också.

Men det här är något vi får diskutera i partiet. Just nu är det rätt tid att ta den diskussionen, eftersom det ännu är långt till valåret 2014. Nu finns tiden att föra en ordentlig diskussion

Och oberoende av vad vi kan tänkas komma fram till i en sådan diskussion, vill jag gärna ge herrar Bard, Rehbinder och Rehbinder en eloge för att de dragit igång debatten på ett storstilat sätt.

…………

Andra som bloggar om ämnet: Gothbarbie, Libdem, Opassande, Svensk Myndighetskontroll, Sysadminbloggen, Henrik Alexandersson,

Tags: , , ,

9 mars 2011

Ett litet steg bort från Strasbourg-vansinnet

Filed under: allmän politik — Christian Engström @ 15:15

Europaparlamentet i Strasbourg. Där borde det inte vara.

Varje månad flyttar hela Europaparlamentet från Bryssel till Strasbourg för en vecka. Det är ett sanslöst slöseri med tid, pengar och miljöpåverkan.

I morse röstade parlamentet ja till ett litet steg mot sunt förnuft. Istället för att åka till Strasbourg 12 gånger nästa år klarar vi oss undan med 11.

- One down, eleven to go, kommenterar Judith Sargentini, kollega i den gröna gruppen, i ett pressmeddelande.

EU-parlamentet kan inte självt besluta om att upphöra med Strasbourg-vansinnet, eftersom det står i EU:s grundfördrag att vi ska mötas i Strasbourg 12 gånger per år. För att ändra på det krävs det enighet mellan alla 27 medlemsländerna, och i synnerhet Frankrike stretar emot.

Att vi nu lyckas få ner antalet flyttcirkusresor till 11 är genom att slå ihop två sessioner och ta dem samma vecka: den första måndag-tisdag och den andra torsdag-fredag. Då kan vi fortfarande hävda att vi har 12 sessioner i Strasbourg.

Fånigt, javisst. Men inte på långa vägar lika fånigt som flyttcirkusen själv, eller Frankrikes vägran att låta oss göra någonting åt det.

…………

Foto Christian Engström, fri för publicering CC0

Tags: , ,

7 januari 2011

Vad har vi i Afghanistan att göra?

Filed under: allmän politik — Christian Engström @ 13:28

"A peace with honor" var det officiella amerikanska krigmålet i Vietnam, när de insett att de inte kunde vinna. Bilden visar den förödmjukande evakueringen från amerikanska ambassaden i Vietnam 1975.

Bloggen Full Mental Straightjacket skriver ett mycket intressant inlägg om USA:s krig i Afghanistan, och om parallellerna med det Sovjetiska nederlaget där på 80-talet.

Själv tycker jag att det borde vara förbjudet att starta krig i främmande länder för alla som inte har läst Diplomacy av Henry Kissinger, och då speciellt de tre kapitlen om Vietnamkriget. Där går han noggrant och analytiskt igenom de faktorer som gjorde nederlaget oundvikligt.

Redan 1965 stod det klart för tänkande analytiker (som tex Dr. Kissinger, som besökte Vietnam då), att kriget inte gick att vinna. Men ändå fortsatte den amerikanska administrationen att trappa upp kriget, för att få en ”peace with honor”, som de kallade det. De visste att de inte kunde vinna, men ville åtminstone försöka rädda ansiket.

Vi vet alla hur det gick. Tio år och några tiotusentals döda amerikaner senare, lyfte den sista helikoptern från Saigon under de mest förödmjukande former som tänkas kan.

Att inte ryssarna lärde sig någonting av USA:s läxa i Vietnamn framstod som ett mysterium för mig när de krigade i Afghanistan. Att inte ledande policy makers i Washington gjort det heller är ett ännu större mysterium. Men att kriget i Afghanistan kommer sluta på ett lika förödmjukande sätt för USA som Vietnamkriget gjorde, det kan man i alla fall vara säker på.

Det är mot den här bakgrunden som man bör se det svenska deltagandet i USA:s Afghanistankrig.

Det kan, ibland, finnas skäl att delta i krig i främmande länder. ”Realpolitik” är ett ord som Kissinger använder mycket i sin bok. Men det finns aldrig några realpolitiska skäl att vara med på den förlorande sidan i ett krig i främmande land.

Så kan någon förklara för mig varför Sverige skickar stridande trupp till Afghanistan för att slåss på USAs sida?

Piratpartiet har i dagsläget ingen åsikt om det svenska deltagandet i kriget i Afghanistan. Men med tanke på att ett av huvudargumenten för FRA-lagen var att ”skydda våra pojkar i Afghanistan” tycker jag vi kan fundera på om vi inte borde ta ställning för ett svenskt tillbakadragande från kriget.

Vad tjänar vi på att offra pengar och liv på att delta i ett krig som USA kommer förlora?

…………

Tags: , ,

9 november 2010

Riksdagsmän på rätt spår om e-röstning

Filed under: allmän politik — Christian Engström @ 13:24

Inslaget börjar 9:40 in i Rapportsändningen från i lördags

SVT:s Rapport sände ett inslag i lördags den 6 november om elektronisk röstning i de allmänna valen. Riksdagsmännen Olle Thorell (S), Elisabeth Svantesson (M) och Lise-Lott Hagberg (FP) medverkade i inslaget.

Glädjande nog var de inne på rätt spår. Alla avvisade tanken på att man skulle få rösta hemifrån den egna datorn via internet. Däremot var flera öppna för att släppa in ny teknik i vallokalerna. Bäggedera är förnuftiga ståndpunkter.

Om man fick rösta hemifrån, via internet med den egna datorn, skulle de kvinnor som lever i misshandelsförhållanden förlora sin rösträtt, och mannen som slår få en extra röst. Står han bakom och kontrollerar finns det inget att välja på. Det är möjligt att det krasst går att säga att det inte är så många så det skulle påverka resultatet i det stora hela. Men det skulle ändå vara en signal från samhället att inte ens hennes rösträtt var värd att skydda. Den signalen vill inte jag att vi ska sända.

Samma sak skulle kunna drabba andra i någon form av beroendeställning. Om du var sist anställd på jobbet, skulle du då våga tacka nej om chefen erbjöd sig att hjälpa dig att rösta? Om han insisterade, samtidigt som han deklarerade att idioter som röstade på xxx-partiet minsann inte hade på firman att göra, men att du förstås inte var sån?

Röstdeltagandet i ålderskategorin 90+ skulle öka markant. En del av de rösterna skulle komma från helt alerta 90-åringar som uppskattade den ökade bekvämligheten med röstning via internet. Men många skulle istället komma från söner och döttrar som ”hjälpte” mamma eller pappa rösta rätt.

Det här är inte problem som går att komma runt med några tekniska hjälpmedel för identifikation. Det handlar om kontrollen av platsen där röstningen sker, och det går bara att lösa i vallokalen.

Politikerna i SVT-inslaget gjorde rätt i att säga nej till den idén om röstning via internet, på mycket sunda principiella grunder.

Men de hade också rätt i att det nuvarande systemet för röstning med förtryckta eller handskrivna valsedlar har problem och kan förbättras. Det har varit rekordmånga överklaganden av valresultat i år (170 stycken enligt inslaget).

Vi i Piratpartiet har blivit drabbade av att våra valsedlar har hanterats fel eller lagts i skymundan i vissa vallokaler, men vi är inte det enda partiet som drabbats. På vissa håll har det slutgiltiga valresultatet blivit en bedömningsfråga, eftersom utfallet varit så jämnt att det hängt på tolkningen av otydliga handskrivna valsedlar. Ett land som Sverige ska inte behöva ha sådana brister i valsystemet.

Röstningsdatorer i vallokalerna var den lösning som riksdagsmännen i Rapport-inslaget var inne på. Då slipper man problemet med handskrivna valsedlar som behöver tolkas, och problemet med att garantera att alla valsedlar blir behandlade lika i var och en av de 6000 vallokalerna. Det vore bra, så långt.

Men röstningsdatorer är problematiska ur en annan principiell synvinkel, nämligen att det inte går att kontrollera utifrån att inget fusk har skett. I dagens system med valsedlar på papper får vem som helst vara med och se på när valurnorna öppnas och den manuella räkningen sker. Det gör att det inte kan skapas några konspirationsteorier om att rösträkningen är manipulerad i det fördolda.

Om valresultatet kommer automatiskt ur en dator finns det inget sätt för en utomstående att kontrollera att det inte har skett någon manipulation. I USA har det varit mycket kontroverser kring röstningsmaskinerna från tillverkaren Diebold, eftersom de bygger på helt sluten kod som inga vanliga medborgare har tillgång till. Även om det inte skett någon manipulation av valresultaten, blir det omöjligt för myndigheterna och tillverkaren av datorsystemen att faktiskt bevisa det.

Man kan jämföra med hur Lotto-dragningarna går till i teve varje vecka. Det skulle vara hur lätt som helst att programmera en dator att slumpa fram lottoraden på ett helt korrekt och slumpmässigt sätt. Men sker det inuti datorn finns det inget sätt för vanliga lottospelare att med egna ögon se att det gått rätt till.

Därför dras den rätta lottoraden med en specialbyggd maskin som är helt genomskinlig, där var och en kan se att bollarna hanteras på ett korrekt sätt utan möjlighet till fusk. På samma sätt är det med valsedlar på papper som räknas för hand. Den gammaldags analoga metoden är begriplig och kontrollerbar för vanliga medborgare. Vad en dator egentligen har gjort under skalet går aldrig att bevisa för en utomstående.

Men genom att kombinera röstningsdatorer med det nuvarande analoga systemet med valsedlar, kan man uppnå fördelarna från bägge systemen.

Låt röstningsdatorn bakom skärmen skriva ut en fysisk valsedel med det parti (och det personkryss) som väljaren har valt. Datorn kontrollerar att det blir en giltig och entydig valsedel.

Sedan stoppar väljaren den nyutskrivna valsedeln i valkuvertet, och ger det till valförrättaren som lägger det i urnan. Själva röstningen fungerar då precis som med dagens system, men röstningsdatorn säkerställer att det blir en korrekt valsedel som det inte finns några alternativa sätt att tolka.

Ett sådant tvåstegssystem skulle göra att valhemligheten blir bättre skyddad än dagens system, eftersom ingen kan se när väljaren plockar valsedeln ur ett ställ. Eftersom röstningsdatorn inte behöver veta vem det är som ber att få en viss valsedel utskriven, finns det en garanti för valhemligheten. Samtidigt finns alla fördelarna från dagens system kvar när det gäller verifierbarhet av röstsammanräkningen.

Någon kanske blir förvånad över att jag som piratpartist är negativ till att införa röstning via internet. Normalt brukar ju vi pirater vara bland de mest entusiastiska till de möjligheter den nya tekniken ger.

Men det finns fall där kravet på begriplighet och verifierbarhet väger tyngre än önskan om ökad smidighet. Då kan det vara bättre att behålla kärnan i de gamla analoga systemen som går att inspektera med blotta ögat. Valsedlar på papper är ett sådant fall.

Men röstningsdatorer i vallokalerna för att ge alla väljare säker tillgång till rätt valsedlar vore en utmärkt förbättring av systemet.

…………

Tags: , , ,

3 september 2010

Rösta Pirat idag!

Filed under: allmän politik — Christian Engström @ 12:47

Gå och rösta på Piratpartiet idag!

Idag har jag röstat på Piratpartiet i valet till riksdagen. Det var lätt.

Tag med röstkortet som du fått hem i brevlådan, gå till närmaste förtidsröstninglokal, och rösta på Piratpartiet idag. Det tar några minuter att rösta.

Sedan kan du ägna resten av tiden fram till valdagen den 19 september åt att tjata på alla du känner att också rösta på Piratpartiet, och gärna göra det så tidigt som möjligt. Sånt som man redan har gjort vet man att det blev av. Din röst är för värdefull för att kastas bort.

Lördagen den 4 september ordnar vi ”Rösta Piratdagen” på flera platser i landet. Om du vill kan du passa på att rösta då, tillsammans med andra pirater.

Mer om hur du röstar.

…………

Fler foton fria för publicering, foto Christian Engström CC0.

Tags: , , ,

23 augusti 2010

Bodström klarade drogtestet

Filed under: allmän politik — Christian Engström @ 19:38

Rätt beslut för en gångs skull

Thomas Bodström (S) gjorde helt rätt när han sa nej till att låta sig drogtestas. I ett rättssamhälle ska ingen behöva lämna drogtester om det inte finns en konkret misstanke om ett allvarligt brott. Det är bra att Thomas Bodström som känd politiker och de rödgrönas justitieministerkandidat föregår med gott exempel och säger nej.

Bodström sa först reflexmässigt ja till att låta sig testas, men ändrade sig därefter. Det har spekulerats på många håll om vad anledningen kan ha varit, men det är faktiskt Bodströms ensak. Det är just det som är själva poängen. Att vissa saker är vars och ens ensak.

Vår nuvarande justitieminister Beatrice Ask hade enligt uppgift inga invändningar, utan satte sig och kissade på befallning. Varför hon gjorde det vet jag inte, men även här gäller att det är hennes ensak. Så långt.

Men när hon propagerar för att resten av befolkningen, inklusive barn utan föräldrarnas vetskap, ska ställa upp på att bli behandlade på det sättet utan att de är konkret misstänkta för brott, då är det inte längre hennes ensak. Då är det upp till oss alla att reagera.

Bodström har inte tidigare gjort sig känd som någon integritetens förespråkare. Det är ju efter honom Bodströmsamhället är uppkallat. Det var han som var drivande för att få EU att anta datalagringsdirektivet, för att bara nämna en sak.

Många har därför svårt att hålla det lite skadeglada leendet borta när det kommenterar Bodström och drogtestet. Men jag tycker man ska ta fasta på det positiva. Just den här gången fattade han trots allt rätt beslut.

Sverige ska inte vara ett land där man behöver kissa på befallning utan orsak.

Piratpartiet ställer upp i riksdagsvalet i september för att värna rätten till ett privatliv, både på internet och i resten av samhället. Vi behövs i riskdagen för att hålla justitieministern på den smala vägen, vilket block som än vinner.

Pressmeddelande från Piratpartiet

Uppdatering: Maud Olofsson (C) förklarar hur frivilligt ”frivilligt” är, och kallar Bodström för ”misstänkt”. Läs mer hos Expressen.

…………

Andra som skriver: Aftonbladet, DN, SvD, Kjellberg, Anybody’s place, Alexander Bard, Johannes Forssberg, Björn Johnson, Kol14, 之乎者也, Full Mental Straightjacket, Henrik Alexandersson

Tags: , , ,

1 augusti 2010

Piratpartiet i Prideparaden – bilder

Filed under: allmän politik — Christian Engström @ 12:35

Se bilder på Piratpartiet i Prideparaden

Igår var det Prideparad i Stockholm, och Piratpartiet var med. Vackert väder, mycket folk och väldigt kul.

Här är några bilder från paraden.

Alla bilder är fria för publicering, Creative Commons CC0. Fotograf Christian Engström, men det behöver ej anges.

…………

Fler bilder av andra: Jonathan Rieder Lundkvist, Jonathan Rieder Lundkvist

Tags: , , ,

« Föregående sidaNästa sida »

Rubric-temat. Blogga med WordPress.com.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 937 andra följare

%d bloggers like this: