Christian Engström, Pirat

28 december 2012

Basinkomst, förslag 1.0

Filed under: medborgarlön — Christian Engström @ 14:03

Med hjälp av resonemangen om basinkomst och marginaleffekter jämfört med den inkomstskatt vi betalar idag (del 1, 2) kan vi nu sätta ihop ett första förslag till ett generellt trygghetssystem i form av garanterad basinkomst.

Det är inte säkert att förslaget kommer visa sig gå att räkna hem i just den här formen, och det finns många detaljer i utformningen som vi kan komma att vilja justera. Men man måste börja någonstans, och det här är ett första förslag som i vart fall kan tjäna till att konkretisera vad vi menar med basinkomst, så att vi vet att vi pratar om ungefär samma sak.

Förslag 1.0 för basinkomst tänker vi oss således så här:

  • Systemet omfattar alla mellan 18 och 64 som bor i landet (pensionärer och barn lämnar vi utanför förslag 1.0)
  • Den som inte har några andra inkomster får 8.000 kronor i månaden i bidrag av staten. Det ska täcka hyra, mat och allt annat.
  • Den som tjänar mellan 1 och 12.000 kronor betalar ingen skatt och får basinkomstbidrag av staten, men bidraget trappas ner med två tredjedelar (67%) av vad hen tjänade.
  • Den som tjänar exempelvis 3.000 kronor får alltså behålla de 3.000 hen fick i lön, och får basinkomstbidraget sänkt med 2.000 (två tredjedelar av 3.000). Det ger totalt 3.000 i lön + 6.000 i bidrag = 9.000 kronor i plånboken.
  • Den som tjänar precis 12.000 kronor betalar ingen skatt och får inget basinkomstbidrag av staten, och får alltså 12.000 i plånboken.
  • Den som tjänar mellan 12.000 och 17.500 får inget bidrag och betalar 67% marginalskatt på de sist intjänade hundralapparna, men betalar ändå mindre i inkomstskatt än enligt dagens skattetabell, och får alltså mer i plånboken än idag.
  • Alla som tjänar 17.500 kronor i månaden eller mer fortsätter betala inkomstskatt enligt precis samma regler som gäller idag.

Vi kan rita rent diagrammet över den nya skattetabellen (med negativ inkomstskatt) för Basinkomst 1.0 så här:

Förslag 1.0 till system för garanterad basinkomst

  • Den tunna streckade linjen är bruttolönen, som är inritad för att ha något att jämföra med. Om bruttot är högre än nettot betalar personen skatt, om bruttot är lägre än nettot får hen bidrag.
  • Den mörkblå kurvan visar nettot enligt dagens skattetabell för inkomster över 17.500. Den här delen av skattetabellen ska vara oförändrad enligt förslaget om basinkomst, så den kommer gälla även i fortsättningen.
  • Den ljusblå streckade kurvan visar nettot enligt dagens skattetabell för inkomster under 17.500. För de här inkomsterna är det tänkt att systemet med basinkomst ska ersätta dagens skattetabell, så den här delen av kurvan finns bara med som jämförelse.
  • Det lila strecket mellan 0 och 17.500 kronor i bruttolön visar hur mycket det är tänkt att en person i det inkomstläget ska få kvar i plånboken efter bidrag och/eller skatt.
  • Det röda strecket längst ner i diagrammet visar hur mycket bidrag som staten måste betala ut till en person med den bruttoinkomsten. Det här bidraget är inräknat i den lila linjen för nettot i plånboken. Ingen som tjänar över 12.000 får något bidrag.

Nästa fråga är förstås vad ett sådant här system skulle kosta i den offentliga budgeten. Det har jag inte börjat undersöka ännu. För att kunna besvara den frågan behöver man veta hur många människor det finns i vart och ett av inkomstlägena under 17.500 (som ju är de enda som berörs direkt).

Men innan vi går vidare till den frågan kan vi diskutera förslaget som sådant.

För det första: är förslaget begripligt? Och i så fall: känns det någorlunda vettigt i princip, så att det skulle vara värt att börja räkna på?

37 kommentarer

  1. Om du vill får du sätta en ettikett på y-axeln också.

    Kommentar av Gustaf — 28 december 2012 @ 14:09

  2. En fundering på vad en av bieffekterna kommer bli. Arbetsgivare kommer få jobba mer på att göra sina arbetsplatser attraktivare. Vilket enligt min mening blir positivt. Arbetstagarens makt ökar och gör att industrier som tidigare haft den större kakan av detta får se en utjämning.

    Kommentar av traxen — 28 december 2012 @ 14:15

  3. Spännande om det skulle funka att få in inom ramarna för nuvarande budget. Jag tror på så enkla system som möjligt. Bra om vi kan lägga ner funktioner som inte behövs som olika bidragsmyndigheter.

    Kommentar av ademokrati — 28 december 2012 @ 14:41

  4. Det är begripligt och intressant!

    Kommentar av JohJog — 28 december 2012 @ 14:42

  5. @ Gustaf,

    y-axeln är kronor.

    Beroende på vilken kurva det är är det endera kronor i bruttolön per månad, kronor plånboken per månad, eller utbetalt bidrag per person och månad.

    Kommentar av Christian Engström — 28 december 2012 @ 14:42

  6. Detta skulle alltså gälla istället för t ex A-kassa?

    Skulle inte det innebära att de flesta skulle få rejält sänkt A-kassa?

    Kommentar av leoe — 28 december 2012 @ 15:45

  7. Riksnormen för försörjningsstöd är 3840 Kr i månaden sedan tillkommer bostadsbidrag, vilket i små städer och på landsbygd är max 3000 kr för ensamstående unga. I storstäder är beloppet högre. Har man barn utgår också ett högre bidrag.

    Så i snitt ligger nog nivån i paritet med den föreslagna basinkomsten. Problemet som jag ser det är att basinkomstförslaget inte tar hänsyn till just skillnader som antal barn, region osv. För många fattiga med barn som bor i t ex Stockholm, så skulle det här förslaget troligen vara en stor försämring. Tanken är god att få ett enkelt system som ersätter olika former av bidrag, men det känns inte som om det är anpassat för hur verkligheten faktiskt ser ut. Att införa 67% marginalskatt på de som tjänar under 17500 kr tycker jag också är magstarkt.

    Tycker det vore bättre om vi arkiverade det här förslaget i ”runda arkivet” och lägger energi på viktigare saker.

    Kommentar av jantegner — 28 december 2012 @ 16:48

  8. Det går åt rätt håll i alla fall, men jag tror det är ett stort misstag att räkna ner basinkomsten. Det av flera orsaker.
    Idemässigt går det från att vara en grund för alla att stå på, till att vara en belöning till de som inget gör.
    Ekonomiskt gör det att arbete lönar sig sämst för de sämst ställda. Det är illa efterssom det är en grupp man verkligen vill aktivera om vi vill ha
    fart på ekonomin.
    Jag skulle nog sätta en slant på att 0% marginaleffekt kostar mindre i längden genom att dessa grupper uppmuntras.
    Dessutom medför trösklar och marginaleffekter att det lönar sig att skatteplanera och fuska. Detta kostar och ger staten ytterligare ursäkter att
    övervaka vad folk har för sig.

    Kommentar av Jonas Persson — 29 december 2012 @ 0:58

  9. ”Den som inte har några andra inkomster får 8.000 kronor i månaden i bidrag av staten. Det ska täcka hyra, mat och allt annat.”

    Men alla har ju inte samma kostnader. Den som bor ihop med någon, en partner, i ett kollektiv, eller hos sin mamma. Jag kan tänka mig att 8000 i månaden utan någon motprestation alls skulle leda till att en hel del stannar kvar som mambos, kanske t.o.m. med föräldrarnas goda minne. Föräldrarna kan ju få hälften för sina kostnader. 4000 i månaden i fickpengar är inte fy skam om man bor på ”hotell” gratis.

    Borde inte basinkomsten vara olika beroende på boendesituationen?

    Och förmögenhet då? Personer på gräddhyllan med förmögenhet som räcker flera livstider, ska skattebetalarna ge även dessa 8000 i månaden?

    Nu diskuterar jag detaljer – även om de är viktiga – det stora felet med systemet är att det sänder signaler om att det är OK att inte göra något vettigt men att andra ska betala. Förutom mambofällan så finns det en massa andra fällor som dels uppmuntrar till livslång passivitet och även kommer att urholka systemet i den mån det fungerar från början:

    – Kvinnofällan. 8000 i månaden för att ta hand om barnen i hemmet – dagis lär inte vara aktuellt om man valt att vara hemma på heltid.
    – Kompisgäng kan bilda kollektiv, säg 5 personer som hyr en villa tillsamman. 40 000 räcker långt till både boende och mat. Chilla hela dagarna, hänga vid datorn. Vem kommer att orka ta sig ur denna bekvämlighet?

    Och de som jobbar? Bara vetskapen om alla drönare som valt att göra inte ett jävla dugg men att man måste försörja även dessa, det vore en katastrof för arbetsmoralen.

    Kommentar av nejtillpirater — 29 december 2012 @ 9:22

  10. @nejtillpirater:

    Själva huvudproblemet som basinkomst löser, är att det är väldigt enkelt. Det är så enkelt att många tjänstemen kan sägas upp eller flyttas till annat än att just godkänna, neka eller betala ut dessa bidrag.

    Därför finns även ingen syn på vad det är för människa som tar emot basinkomsten.

    Jag förstår inte vad som skulle vara så dåligt om personer valde att stanna hemma – exempelvis några av dessa tjänstemän som blir onödiga. Eller redan arbetslösa.

    Jag bryr mig inte i dagsläget att det finns arbetslösa – eller bidragstagare, bara *för* att jag jobbar. (Givetvis bryr jag mig i det stora hela – och vill att även de får en human verklighet).

    Kommentar av Erik — 29 december 2012 @ 10:32

  11. @nejtillpirater
    ”Borde inte basinkomsten vara olika beroende på boendesituationen?”
    Nej, varför ska man straffa de som tar sitt ansvar och bor billigt när de har ont om pengar?

    ”Personer på gräddhyllan med förmögenhet som räcker flera livstider, ska skattebetalarna ge även dessa 8000 i månaden?”
    Ja, samma här, varför ska man straffa folk som sparat pengar för sämre tider?
    Eller hur är det med en pansionerad fiskare utan pengar so sitter i en liten
    stuga med strandtomt i skärgården värd 10 mille. Ska han tvingas sälja?
    Kontrollapparaten för sånt här kostar dessutom en massa pengar i onödan. Mer än man
    tjänar på att inte betala ut basinkomsten.

    ”kvinnofällan”
    Till att börja med vore det inte helt fel att fler barn kunde få växa upp hemma och inte på dagis.
    Men sen blir det här en kvinnofälla mest om man har hög marginaleffekt.
    Efterssom kvinnor oftast har lägre lön, vilket då det blir mer skatt betyder
    att det lönar sig mer för kvinnan att vara hemma än mannen.

    ”kompisgäng…”
    Inte nödvändigtvis ett problem. En del av de som går hemma kommer att göra
    konstruktiva saker, som att arbeta ideellt eller fundera ut lösningar på
    världssväleten mm.
    Men om man kopplar basinkomsten direkt till skatteintekterna istället för att
    sätta en fast summa på 8k så kommer den att sjunka när färre arbetar och höjas
    när det går bra i samhället. Dvs det blir självreglerande, fler arbetar när det
    går dåligt och fler tar sig tid att prova göra något nytt när det går bra.

    Kommentar av Jonas Persson — 29 december 2012 @ 10:44

  12. @Jonas Persson #11

    När vi redan idag har problem att få skatteintäkterna att räcka till vård, skola och omsorg, hur kan vi då motivera att pengarna ska gå till fullt arbetsföra som bara inte känner för att jobba och bidra till egen försörjning såväl som till det allmänna?

    Hur skulle det kännas att din gamla mor inte får behandling mot cancer eller få bo på ett dåligt äldreboende bara för att skatteintäkterna inte räcker? Skulle det då kännas bra att det går folk och drar som hade kunnat dra in mer skatteintäkter men som valt att låta andra dra lasset?

    Kommentar av nejtillpirater — 29 december 2012 @ 10:57

  13. Det är väl värt att snabbräkna lite på i alla fall.

    Med SCB:s inkomststatistik tar man sig en god bit på väg. Tyvärr stämmer inte riktigt kategorierna med förslaget som presenteras här ovan. Inkomststatistiken presenteras från 16 år och uppåt. Dvs, från det att man lämnar grundskolan förväntas man i princip försörja sig. Så vi får räkna alla från 16 år och uppåt. Sen är det årslöner som presenteras, så jag väljer 140.000 kronor/år som brytpunkt 1 och 220.000 kronor/år som brytpunkt 2. 2010 års statistik.

    Då har vi följande:
    A. 443.667 personer som har en deklarerad inkomst under 1.000 kr per år får hela bidraget på 96.000 kr.
    B. 1.827.675 personer inkomst < 140.000 kr/år för negativ skatt. Fullt bidrag är 175,5 miljarder. Dessa personer tjänade 135,7 miljarder, således dras 90,5 miljarder av från bidraget.

    Då får vi

    A: 42,6 miljarder kr
    B: 85,0 miljarder kr
    Total kostnad basinkomst: 127,6 miljoner

    Marginalskatt på 67% i området 140tkr – 220 tkr: 41,0 miljarder kr

    Nettokostnad för basinkomstreform: 86,5 miljoner (avrundningseffekt)

    I kategorin 16-19 år finns 178.217 personer som inte har deklarerad inkomst över 1.000 kronor. Väljer man att utesluta dem så sparar man 17,1 miljarder kronor. Tar man bort de som tjänar under 140 tkr så tjänar man ytterligare 25,1 miljarder, men då får man rimligen räkna bort marginalskatteeffekten också – fast det är bara 90 miljoner – en oväsentlighet i sammanhanget.

    Drar man gränsen vid 20 år, så sparar man alltså 42,2 miljarder – vilket är halva reformen.

    Då återstår 44,4 miljarder att finansiera.

    Kommentar av Johan Tjäder — 29 december 2012 @ 12:04

  14. Det faktum att basinkomst är enklare gör det samtidigt att systemet blir mera orättvist. Svenskar kommer inta gilla att plånboken att svälta. T.ex. så drabbar detta för en för piratpartiet viktig väljargrupp – studenterna.

    Som jag ser det har förslag om basinkomst tre stora problem:

    1. Det är inte självfinanserat utan kräver högre skatt (på något område)
    2. Stora grupper kommer få mindre i plånboken.
    3. Det kommer vara svårt att förklara att detta system är bättre för sverige.

    Vi har en lutheransk tradition i vårt samhälle och man förväntas jobba för maten på bordet. De som inte gör det ser man generellt suspekt på.

    Frågan du bör ställa dig är varför du vill införa basinkomst och hur det skall förbättra sverige på lång sikt ?
    Att göra systemet enklare är inte ett självändamål och behöver inte alls vara bra för samhället – snarare
    tvärt om – systemet blir mera grovhugget och många kan då hamna i kläm för att reglerna inte är anpassade till dem.
    Det är så vi har fått dagens mera lapptäcke av system – för att man sett ett problem och löst det.

    Målet för dagens system är att minimera lidandet i samhället.

    Kommentar av Anders S Lindbäck — 29 december 2012 @ 12:14

  15. Sen tror jag inte på att man kan sälja in en lösning där de som tjänar ganska lite måste betala 67 % marginalskatt. Hela landets vänster skulle leva rövare över detta – alldeles oaktat att detta är ett bättre förslag för de som tjänar minst eller ingenting.

    Kommentar av Johan Tjäder — 29 december 2012 @ 12:39

  16. 86,5 miljarder kronor kostar det alltså, eller möjligen 44,4 miljarder kronor eller någonstans däremellan. Kostnaden för försörjningsstödet är 11,4 miljarder kronor, att ställa som jämförelse, fast där tillkommer viss byråkrati. Någon miljard eller så.

    Kommentar av Johan Tjäder — 29 december 2012 @ 13:08

  17. Sjuk och aktivitetstöd 42 miljarder…. Vi är 9 miljarder pluss nu :-

    http://statistik.forsakringskassan.se/rfv/html/1_sjukakters_belopp_2011.html

    Kommentar av Lars Hallberg — 29 december 2012 @ 21:17

  18. @nejtillpirater
    Det kan motiveras genom att det är ett rättvisare system som genererar mer pengar till samhället.
    För det första så är människor inte livegna. De måste sälva få välja vad de
    vill göra med sitt liv. Beslutet om att jobba eller inte jobba måste ligga hos
    individen. Gränsen mellan vill inte och kan inte är dessutom mycket luddig. Idag så
    sjukskriver sig vissa var och varannan vecka för att de är hänginga, bakis
    eller för att det råkar vara fotbolls EM. Andra jobbar pliktskyldigt på fast
    de är döende i cancer. Dvs idag betalar vi för slackers medan flitiga blir
    utan. Med basinkomst får alla ta konsekvensen av sina egna val.
    Kommer folk att sluta jobba i större utsträckning för att de får en
    grundinkomst? De flesta idag skulle kunna gå ner till 10-20 timmars arbetsvecka
    om man slutade köpa saker som elektronik, bilar och snygga kläder. Låter man
    bli att gå ut och äta, gå på krogen och flyttar till en billig hyrestvåa i nån småstad
    så skulle man kunna gå runt och slacka resten av tiden. Ser vi detta i någon
    större utsträckning?
    Genom att ge ovilkorad basinkomst till alla kan vi få en bättre fungerande
    marknadsekonomi. Tillgång och efterfrågan kan styra även arbetstillgången viket
    ger bättre avkastning än idag. Vi kan slopa minimilöner och 40-timmarsveckor
    vilket skulle generera en hel del nya jobb. Vi kan skippa LAS så att företag
    kan effektivisera bättre.
    Arbetstagare skulle kunna säga upp sig eller tacka nej till ett jobb utan att
    bli helt utan inkomst. Man skulle vara fri att välja det jobb som man själv
    vill och inte det arbetsförmedlingen tvingar en till. Folk som trivs på sin
    arbetsplats kommer att producera bättre. Vi slipper skattefinansierade Fas 3
    och praktikantplatser som som kostar samhället massor och slår ut riktiga jobb.
    Politiker kan koncentrera sig på att skapa tillväxt istället för att skapa jobb
    åt alla.

    Allt det här skulle bidra till att skatteunderlaget blir större än idag.
    Själva basinkomsten är ingen direkt kostnad utan bara en omfördelning. I
    praktiken en skatterabatt för de som tjänar mindre. Samma sak som grundavdrag
    eller att man slipper betala statlig skatt. Det kunde vara intressant att
    räkna på basinkomst till alla + statlig skatt från första kronan.

    Kommentar av Jonas Persson — 29 december 2012 @ 23:18

  19. @Lars Hallberg (#17):

    Visst kan man se det så. Å andra sidan kanske man ändå vill försöka hitta pengarna någon annanstans.

    Sjuk- och aktivitetsstödet är en delvis inkomstrelaterad ersättning. I dag får man alltså ersättning motsvarande 64 % av lönen, och det är vanligen mer än 8.000 kronor i månaden. De flesta har trots allt mer än 12.500 kr i månaden i lön.

    De som lever med endast inkomstrelaterad ersättning på heltid får ut i genomsnitt 146.350 kronor om året. I bland alltså mer än så och det ska då ner till 96.000 kronor om året. Dessa sjukpensionärer – som alltså saknar arbetsförmåga – ska förlora i genomsnitt 50.000 kronor om året för att finansiera den här reformen i så fall.

    Om man ska använda pengarna i sjuk- och aktivitetsstödet för att finansiera basinkomstreformen, då får man nog vara beredd på att förklara varför sjukpensionärer ska avstå pengar för att det ska räcka till arbetsföra personer som borde kunna stå för sin egen försörjning.

    Begreppet ”piratparti” finge snabbt en helt konkret innebörd om man på allvar skulle lägga fram ett sådant förslag.

    Kommentar av Johan Tjäder — 29 december 2012 @ 23:38

  20. @Jonas Persson (#18): Dem som man omfördelar ifrån upplever nog det som en pålaga trots allt. Så vilka ska vi omfördela ifrån tycker du?

    Vi kan väl få en skiss kanske på de första 44 miljarderna åtminstone?

    Kan vi också enas om att de som lever med sjuk- eller aktivitetsersättning i allmänhet inte lever efter eget val? Så slipper vi ta den vändan en gång till.

    Kommentar av Johan Tjäder — 29 december 2012 @ 23:47

  21. @Johan Tjäder #20
    Jag tänkte mig främst att omfördela skatter istället för mellan grupper
    Idag betalar alla som tjänar över 380k en extra statlig skatt på 20%
    Antag att vi även låter inkomster på 0 – 380k skattas med en extra 4.4%. En grov
    gissning på 5 miljoner inkomsttagare med medelinkomst 200k skulle ge 44
    miljarder i intäkter.
    Även om man tjänar 380k så blir skattehöjningen mindre än det extra man får
    från basinkomstern.

    Alla har vi olika begränsingar i livet men vi lever ändå efter eget val. (Fast
    kanske inte om man sitter fast i dagens sjukförsäkringssystem)
    De flesta sjukpensionärer saknar inte helt arbetsförmåga, och många skulle gärna jobba
    några timmar då och då men törs inte för risken är stor att man då halkar ur systemet och blir utan allt.

    Kommentar av Jonas Persson — 30 december 2012 @ 1:35

  22. @Johan Tjäder: pensioner, sjukpansioner extra kostnadstäckning för extra behov pga funktionshinder (ink personliga assistenter)… Det finns mycket vi vill behålla… Men inget av det ingår vad jag förstår i de poster vi räknat in än, inte heller avskaffad byråkrati… och vi ligger redan 9 miljarder + (!)

    Visst är det en kortsiktig förlust för en del av de som idag har rätt till en inkomstrelaterad ersättning. Men det är tveksamt om det är en försämring…. Idag finns det dom som har sämre än 8 000 och vad finns rättvisan i att en del har det bättre för att de tidigare tjänade bra?

    Men 9 miljarder över (och mer blir det om vi räknar in allt) Har vi nog råd med en del kortare inkomstbaserade omställningsförsäkringar så folk inte måste flytta hals över huvud om de blir sjuk eller arbetslös.

    Samtidigt som den långsiktiga tryggheten blir bättre än idag. Och det med en bevarad frihet att försöka skaffa sig egen försörjning…. I stället för det i praktiken totala näringsförbud som gäller för sjuka, arbetslösa och socialbidragstagare idag.

    Kommentar av Lars Hallberg — 30 december 2012 @ 3:20

  23. @Lars Hallberg (#22): Det är rätt att somliga hade dåliga inkomster innan de kvalificerade för sjukersättning, men då finns garantiersättning som idag är 7700 kr i månaden. Så basinkomst är i detta fallet en marginell förbättring.

    Regeringen har vidtagit åtgärder för att de som får sjukersättning ska kunna försöka sig på enklare jobb, utan att förlora rätten till ersättning. Så det är inte något vidare värst bra argument.

    Den långsiktiga tryggheten blir inte alls bättre än i dag för de med sjuk- och aktivitetsersättning som du tycker ska betala för det här. Hur du än vrider och vänder med omställning så kvarstår faktum att de som är för sjuka för att arbeta ska förlora pengar för att du ska kunna ge pengar till dem som kan arbeta.

    Kommentar av Johan Tjäder — 30 december 2012 @ 10:17

  24. @Jonas Persson (#21):

    Visst. Om man höjer skatten med 4,4 öre för inkomstskiktet 140 – 380 tkr så får man ihop 46,2 miljarder kr i ökade skatteintäkter. Gränsen för statlig inkomstskatt är 413.200 för 2013, men vi räknar ju 2010 nu så det är väl okej antar jag.

    Nu ska man ju komma ihåg att de som ligger i inkomstskiktet 140 – 220 tkr redan i dag ska punga ut med 41 miljarder i extra hög marginalskatt, enligt förslaget. Och så lappar du till dem med 12,1 miljarder ytterligare i höjd inkomstskatt.

    Det verkar ju jätteenkelt att sälja, och då går vi inte ens in på vad för slags ”fiscal cliff” det innebär att höja skatten så.

    Och fortfarande är de det som tjänar minst som ska betala det här.

    Kommentar av Johan Tjäder — 30 december 2012 @ 10:36

  25. @Johan Tjäder #23
    Vad är det för åtgärder regeringen har vidtagit?

    Kommentar av Jonas Persson — 30 december 2012 @ 11:46

  26. @Johan Tjäder #24
    Jag stöder inte förslaget med avräknad basinkomst, utan anser att det ska vara samma summa till alla.
    Så då blir totala skatten i exemplet blir då ~35% för alla med inkomster 0-380k.

    De som tjänar minst är då de som tjänar mest på det här.

    Kommentar av Jonas Persson — 30 december 2012 @ 11:48

  27. Antal personer i olika inkomstskikt kan man hitta här: http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_TablePresentation____340486.aspx?rxid=3bfa79a5-398e-44cd-8b25-eece302721a0

    Kommentar av Jörgen L — 30 december 2012 @ 15:34

  28. @Jonas Persson (#25)

    Från den 1 juli 2008 kan den som har sjuk- eller aktivitetsersättning ansöka om att den ska bli vilande under tiden man provar på att arbeta eller studera.

    Kommentar av Johan Tjäder — 30 december 2012 @ 23:34

  29. @Jonas Persson (#24)

    Jo, men kan vi nu hålla oss till det förslag som presenterats? Det blir ogörligt om man blandar flera olika förslag i trådarna.

    Kommentar av Johan Tjäder — 30 december 2012 @ 23:36

  30. @Johan Tjäder #28
    Ok, men det förslaget get verkligen inte i närheten av en lika bra möjligheter till att komma tillbaka i arbete som en basinkomst.
    Det är sällan man kan gå tillbaks till ett lika kvalificerat jobb som man hade innan man blev sjuk, så risken är att man går ner i ersättning under prova på tiden. Ingen bra motivator. Sen klarar många bara av att jobba periodvis eller enstaka timmar. Då fungerar det inte alls.

    Kommentar av Jonas Persson — 31 december 2012 @ 0:43

  31. Jag skulle föredra ett system med 8000 i basinkoms för alla och sedan platt skatt från första intjänade kronan. Lite för att det är enkelt för alla att förstå och enkelt att förklara, men allra mest för att det vore mest rättvist. Rättvist i bemärkelsen att alla får en trygg inkomst och rättvist i att alla betalar samma andel skatt, oavsett hur mycket man tjänar.

    Kommentar av Kloker — 8 januari 2013 @ 14:42

  32. Jag tycker att 8000 låter för högt, och att 17500 netto låter som en hög gräns för när det ska återgå till nuvarande system. Var kommer siffran ifrån, och varför skulle den vara bättre än en lite lägre nivå?

    Kommentar av Tamm — 9 januari 2013 @ 10:26

  33. Tamm: Tanken är att basinkomsten ska vara stor nog att kunna ersätta bidrag så folk kan överleva på. Om den inte klarar att ersätta bidragen så kan vi inte göra oss av med administrationen för bidragen och då försvinner lite av huvudpoängen med reformen.

    Kommentar av ForskarGurra — 9 januari 2013 @ 11:27

  34. nejtillpirater:

    Du skriver:

    ”När vi redan idag har problem att få skatteintäkterna att räcka till vård, skola och omsorg, hur kan vi då motivera att pengarna ska gå till fullt arbetsföra som bara inte känner för att jobba och bidra till egen försörjning såväl som till det allmänna?”

    Men reformen skulle ju tvärt om vad du påstår innebära besparingar iom att administration av alla olika bidrag försvinner.

    Inte särskilt många skulle nöja sig med 8000 i månaden nån längre tid om de orkade och kunde arbeta.

    Kommentar av ForskarGurra — 9 januari 2013 @ 11:31

  35. Ytterligare argument för platt skatt från första intjänade kronan utöver basinkomsten är att det ökar incitamentet att arbeta.

    I sverige verkar många tycka inte bara att de som tjänar mest ska betala mest skatt, utan att de även ska betalar större ANDEL skatt. I förslaget 1.0 ovan blir det precis tvärt om. Det mest rättvisa är att alla betalar samma andel. Det får också positiva effekter som att systemet blir mer lättbegripligt och lättare att beräkna för enskilda individer.

    Kommentar av Kloker — 10 januari 2013 @ 9:04

  36. Jag gillar förslaget, men 8000kr per månad är för lite pengar.

    Först, låt oss jämföra med studiemedlet, som i år ligger på 2256 kr per vecka i år (2013). Du kan som mest få studiemedel i 48 veckor per år (vårtermin 20, sommartermin 8, hösttermin 20), vilket ger en årsinkomst för studenter på 108288 kr, vilket motsvarar 9024kr per månad. Om basinkomstförslaget ska rakt av ersätta studiemedlet måste det ligga på minst denna nivå.

    Därefter, låt oss jämföra med a-kassetaket, som i år ligger på 680 kr per arbetsdag. Ett typiskt år har c:a 250 arbetsdagar, vilket ger en årsinkomst för arbetslösa på 170000 kr före skatt, vilket för tabell 33 blir 123872 kr efter skatt, vilket motsvarar 10323 kr per månad. Om basinkomstförslaget ska rakt av ersätta a-kassan måste det ligga på minst denna nivå.

    Personligen tror jag att studiemedlet bör ses som ett minimum för basinkomstnivån, det är svårt nog att leva som student idag, så att minska deras inkomster är inte rimligt, och att låta andra (arbetslösa, m.m.), som inte är berättigade till div. studentrabatter, att leva på mindre är inte heller rimligt. Däremot så tycker jag inte att basinkomstförslaget nödvändigtvis behöver kunna ersätta a-kassetaket rakt av, en bunt övergångsregler till privata (eller fackliga) frivilliga inkomstförsäkringar bör duga. Därför föreslår jag att basinkomstnivån bör höjas till 9000 kr/månad för 2013, och därefter årligen räknas upp med antingen prisbasbeloppet eller med konsumentprisindex.

    Kommentar av Jon Severinsson — 23 januari 2013 @ 14:11

  37. En tanke kring basinkomst är att många kulturutövare borde gilla det. Åtminstone de som argumenterar för att ”Man måste kunna leva på det man gör.”

    Som samhället är utformat idag anser jag att man inte har rätt att först välja sysselsättning och sedan kräva av andra att man ska kunna leva på den. I ett samhälle med basinkomst kan alla leva på vad de vill, inte bara kulturarbetarna.

    Kommentar av Kloker — 19 februari 2013 @ 21:25


RSS-flöde för kommentarer till det här inlägget.

Theme: Rubric. Get a free blog at WordPress.com

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 961 andra följare

%d bloggers like this: