Christian Engström, Pirat

27 december 2012

Basinkomst och marginaleffekter, del 2

Filed under: medborgarlön — Christian Engström @ 19:16

I förra inlägget om basinkomst och marginaleffekter presenterade jag ett diagram över inkomstskatten som vi betalar idag. Det diagrammet är intressant när vi diskuterar hur man kan utforma ett system för basinkomst. För att kunna bedöma olika förslag måste vi först veta hur det ser ut idag.

Tanken med basinkomst är att den som inte tjänar några pengar alls ska få ett bidrag kallat basinkomst av staten på (typ) 8.000 kronor i månaden. Det här bidraget ska trappas ner för personer som har inkomster, så att det bara är de som faktiskt behöver få bidrag som får det. Medel- och höginkomsttagare ska fortsätta betala skatt enligt samma skatteskala som idag, så för dem ska systemet inte innebära några förändringar (under förutsättning att vi kan räkna hem reformen så att den blir budgetneutral).

Startpunkten i diagrammet är alltså att den som har noll i inkomst ska få 8000 i bidrag. För personer med inkomster ska bidraget trappas ner. Frågan är med hur mycket.

Beroende på hur hög marginaleffekt på nedtrappningen av basinkomsten man är beredd att acceptera, kommer linjen för basinkomst korsa linjen i den nuvarande skattetabellen på olika punkter. Vi kan undersöka olika alternativ med hjälp av diagrammet över dagens inkomstskatter, och några varianter på basinkomst-system med olika marginaleffekt inritade:

Olika förslag till basinkomst för låginkomsttagare inritade i diagrammet med dagens skattetabell

Olika förslag till basinkomst för låginkomsttagare inritade i diagrammet med dagens skattetabell

Med 100% marginaleffekt (alltså att varje intjänad krona dras av från basinkomsten) skär de två kurvorna varandra vid en bruttoinkomst på 9.500 kronor. Det är den tjocka svarta streckade linjen i diagrammet.

Allt man tjänar mellan 0 och 8.000 dras av från bidraget, allt man tjänar mellan 8.000 och 9.500 går i skatt för att man ska ”komma ikapp” den nuvarande skattetabellen. Vid inkomster över 9.500 betalar man skatt enligt dagens regler, och får inget basinkomstbidrag av staten.

Med 100% marginaleffekt skulle de som tjänar under 9.500 få det bättre än idag, och de som tjänar över 9.500 inte påverkas (under förutsättning att reformen finansieras så att den blir budgetneutral, som sagt). 100% marginaleffekt minimerar antalet människor som påverkas direkt (får det bättre) av reformen, eftersom den bara kommer att gälla dem som tjänar högst 9.500 i månaden.

Men nu är det inte särskilt lämpligt att sätta marginaleffekten så högt som 100%. Dagens regler för socialbidrag (och a-kassa och sjukkassa?) är visserligen utformade med 100% marginaleffekt, men det är en dålig egenskap hos dagens system, eftersom de låser fast människor i bidragsberoende genom att det inte finns några ekonomiska incitament att jobba lite grand för den som kan. Det är önskvärt att även den som lever helt på basinkomst har möjligheten att få lite extra i plånboken genom att jobba lite extra om en möjlighet yppar sig. Då ska inte marginaleffekten vara 100%

Å andra sidan går det inte att göra nedtrappningen av basinkomstbidraget alltför långsam om man inte vill ge medel- och höginkomsttagare en massa mer pengar i plånboken än idag. Det vore ju i och för sig trevligt att göra om det fanns oändligt med pengar, men det gör det ju inte. Syftet med reformen basinkomst är heller inte att ge mer pengar till medelinkomsttagare som har jobb, utan att bygga ett skyddsnät som täcker alla som står utanför arbetsmarknaden, eller har mycket låga inkomster.

Skulle man exempelvis sätta marginaleffekten för nedtrappning av basinkomstbidraget till 50% (vilket ju inte låter särskilt lågt som marginalskatt betraktat) möts kurvan för den nya basinkomsten och den nuvarande skattetabellen inte förrän vid en bruttoinkomst på ungefär 34.000 i månaden (utanför diagrammet). Det här är den rosalila streckade linjen i diagrammet.

Alla som tjänar upp till 34.000 skulle alltså få mer pengar i handen än idag med ett sådant system. Det vore ju i och för sig trevligt om det gick, men det gör det ju uppenbarligen inte, eftersom vi skulle behöva finansiera skattesänkningar för stora grupper av normalinkomsttagare. Marginaleffekten för låginkomsttagare måste vara högre om det ska finnas en chans att räkna hem systemet.

Vid 67% marginaleffekt korsar kurvorna varandra vid 17.500 kronor i månaden. Det är den lila heldragna linjen i diagrammet.

Med en marginaleffekt på två tredjedelar får alla som tjänar under 12.000 kronor i månaden bidrag. Den som inte har några inkomster alls får som vanligt 8.000, medan den som exempelvis tjänar 6.000 kronor själv får bidraget sänkt med 4.000, och har 10.000 totalt (lön utan skatt plus bidrag) att leva på.

Den som tjänar exakt 12.000 i månaden betalar ingen skatt och får inget bidrag, och har alltså 12.000 att leva på. (Detta kan jämföras med de 9.800 kronor som en sådan person för kvar efter skatten idag enligt tabellen som vi använder.)

Den som tjänar mellan 12.000 och 17.500 får inget bidrag och betalar visserligen två tredjedelar av den sist intjänade hundralappen i marginalskatt, men den totala skatten blir mindre än skatten enligt dagens tabell, så alla i de här inkomstlägena tjänar på reformen.

Personer som tjänar mer än 17.500 fortsätter betala skatt enligt samma tabell som idag, och varken tjänar eller förlorar på reformen.

Jag vet inte ännu om det går att räkna hem det här systemet, eller om procentsatsen behöver justeras i någondera riktningen för att det ska fungera. Men i vart fall är det här en startpunkt att diskutera utifrån.

Alla kommentarer är välkomna.

10 kommentarer

  1. Så, basinkomst på 8000 men den sänks med 67% av övrig inkomst. En udda men intressant variant. Det gäller även inkomst av kapital antar jag.

    Ett avdrag med typ 0.2 – 1% / månad av nettoförmögenhet (redan känd av staten i deklarationen) skulle begränsa det ytterligare till folk som behöver stöd (utan att helt ‘förbjuda’ sparande som socialbidrag gör).

    Det fina är ändå att även egna företagare skulle få basinkomst om affärerna går dåligt – Vilket i sin tur betyder att det är konkurrensneutralt att folk startar företag när de lever på basinkomst.

    För att verkligen ge positiva effekter måste en basinkomst ge ett minimalt ekonomiskt rörelseutrymme så en massa nya verksamheter kommer upp…. 8000 är nog den nedre smärtgränsen.

    Kommentar av Lars Hallberg — 27 december 2012 @ 21:00

  2. Re: Lars Hallberg
    Finns det någon anledning att inte räkna in all inkomst av kapital i reduceringen av basinkomsten? Om vi gör det kan vi avveckla systemet med garantipension. Det kommer då att ingå i systemet med basinkomst. Den som har ATP, avtalspension, egna pensionsförsäkringar med mera får sin basinkomst reducerade på samma sätt som vanliga löntagare.

    Jag tycker modellen börjar se mer och mer intressant ut. Nästa steg blir nog att fundera på hur man hanterar barn i systemet. Att ge varje barn 8 000 kr i månaden fungerar inte ekonomiskt, och ger dessutom stora incitament till att skaffa många barn. Marginalkostnaden för ett barn ligger på 1500-2500 kr/månad. Att få 8000 kr/månad i intäkt vore ett starkt incitament till människor med liten inkomst att skaffa sig många barn.

    Kommentar av Gurra — 27 december 2012 @ 23:45

  3. En liten idé jag lekt med.

    Gör om gör rätt. Mer eller mindre se över hela vårat ekonomiska system och försöka finna en balans.

    Vad om alla inklusive de som jobbar får samma basinkomst? Över detta kan du tjäna extra genom att jobba. Detta gör att de som jobbar kostar mindre i lön för företag.
    Utöver detta måste man se till att staten tjänar tillräckligt för att kunna ge alla sin basinkomst.

    Idé är ej färdig men det är en början. Har betydligt mer om den, men i stora drag se ovan.

    Kommentar av DanielS — 28 december 2012 @ 1:13

  4. Arbetsslöshetsersättningen gäller de dagar man inte jobbar. När man jobbar får man normal lön. Ersättningen sänks inte för att man jobbar. Samma gäller sjukförsäkringen. Så 0 i marginaleffekter.

    Förre statsministern Göran Persson har kritiserats för att han tar ut maximalt i pension samtidigt som han jobbar. Han kan göra det genom att bolagifiera sig själv och ta ut 0 kr i lön. Hur många kommer utnyttja denna möjligheten om man inför baslön ?

    Kommentar av Anders S Lindbäck — 28 december 2012 @ 8:54

  5. Lars Hallberg skrev:

    Så, basinkomst på 8000 men den sänks med 67% av övrig inkomst. [...] Det gäller även inkomst av kapital antar jag.

    Ja, inkomst av kapital bör också reducera basinkomsten. Det är ett bra förtydligande av modellen.


    Ett avdrag med typ 0.2 – 1% / månad av nettoförmögenhet (redan känd av staten i deklarationen) skulle begränsa det ytterligare till folk som behöver stöd (utan att helt ‘förbjuda’ sparande som socialbidrag gör).

    Det är en intressant tanke som är väl värd att ha med i bakhuvudet, framför allt för att enkelt kunna bemöta folk som kommer vilja racka ner på systemet med basinkomst med argumentet att det innebär ”bidrag till miljonärer som går hemma och rullar tummarna”.

    Nu är inte ”miljonärer som går hemma och rullar tummarna” är någon särskilt stor grupp om man tittar på befolkningen mellan 18 och 64, så rent sakligt kanske det egentligen är skit samma, eftersom gruppen är så liten att det inte rör det sig om några pengar ur statsfinansiell synvinkel,

    Men det är precis den typen av känslomässigt laddade soundbites som lär komma från personer som instinktivt är negativa till systemet men som inte kan eller vill sätta sig in i siffrorna i förslaget för att kunna bedöma det och delta i diskussionen på ett konstruktivt sätt. (Man kan jämföra med hur ofta argumentet ”barnbidrag till miljonärer” dyker upp, trots att just det är en försumbar post i budgeten.)

    Mot den bakgrunden kan det vara en utmärkt idé att lägga in ett avdrag från basinkomsten med typ 0.2 – 1% / månad av nettoförmögenhet, precis som du föreslår.

    Inte i första hand för att spara pengar åt staten, utan framför allt för att spara tid i debatten och slippa lägga massor av energi på att diskutera ”miljonärer som rullar tummarna” istället för de stora grupper i samhället som verkligen har ett behov av ett robust skyddsnät.

    Kommentar av Christian Engström — 28 december 2012 @ 10:35

  6. Gurra skrev:


    Finns det någon anledning att inte räkna in all inkomst av kapital i reduceringen av basinkomsten? Om vi gör det kan vi avveckla systemet med garantipension. Det kommer då att ingå i systemet med basinkomst. Den som har ATP, avtalspension, egna pensionsförsäkringar med mera får sin basinkomst reducerade på samma sätt som vanliga löntagare.

    På sikt håller jag med om att ett system med basinkomst kan och bör integreras med pensionssystemet, men i ett första skede föreslår jag att vi struntar helt i alla från 65 och uppåt för att inte göra diskussionerna mer komplicerade än nödvändigt.

    Penionssystemen är jättekrångliga i sig, och blandningen av gamla ingångna avtal (när folk betalat in pengar till den egna pensionen) och politiska utfästelser om bidrag (som folkpensionen) gör det ännu svårare att reformera systemen utan att dra på sig mer eller mindre saklig kritik för att man bryter ingångna avtal.

    Naturligtvis går det att göra förändringar för pensionärerna, men det skulle vara skönt om vi kan lämna alla över 65 utanför reformen med basinkomst, till en början åtminstone. Även om det är en tilltalande tanke att förenkla även pensionssystemen så att de blir begripliga, är det ingen ko på isen i den frågan. Alla som är 65 eller mer har ju redan basinkomst garanterad av staten i form av olika sorters pension, så de är redan försörjda även om de inte kan eller vill jobba.

    Systemet med basinkomst syftar i första hand till att lösa problemet att vi har en stor grupp människor i arbetsför ålder som inte kan hitta några jobb, och som därmed blir utelämnade åt godtycklig maktutövning av handläggare på a-kassan, försäkringskassan och socialen när de bollas runt mellan de olika systemen.

    Kommentar av Christian Engström — 28 december 2012 @ 11:04

  7. Anders S Lindbäck skrev:

    Arbetsslöshetsersättningen gäller de dagar man inte jobbar. När man jobbar får man normal lön. Ersättningen sänks inte för att man jobbar. Samma gäller sjukförsäkringen. Så 0 i marginaleffekter.

    Nej, nu tänker du fel. Den som jobbar får varken arbetslöshetsersättning eller sjukförsäkring, så marginaleffekten du beskriver är 100%, inte 0%.

    Kommentar av Christian Engström — 28 december 2012 @ 11:06

  8. [...] om basinkomst och marginaleffekter jämfört med den inkomstskatt vi betalar idag (del 1, 2) kan vi nu sätta ihop ett första förslag till ett generellt trygghetssystem i form av garanterad [...]

    Pingback av Basinkomst, förslag 1.0 « Christian Engström, Pirate MEP — 28 december 2012 @ 14:03

  9. En förhållandevis hyfsat stor del av finansieringen kan skapas genom att förvandla barnbidraget för barn 0-16/19 till ett basinkomst för vuxna 16/19-64/67. De ursprungliga motiveringarna för barnbidragets införande existerar inte längre, det kom till på den tiden när Sverige hade arbetskraftsinvandring och arbetslösheten var i princip noll. När nu den tekniska utvecklingen gjort att den globala arbetslösheten är på väg mot två miljarder människor och även permanentat den för lågutbildade i Sverige finns det inte längre någon logik i att betala medborgarna för att skaffa barn. Det är ingen mänsklig rättighet att skaffa barn på andras bekostnad, sådan ”lyxkonsumtion” kan vi logiskt sett återgå till att låta folk finansiera själva. Barnbidraget var från början ett arbetsmarknadsbidrag, som sedan förvandlats till ett valfläsksbidrag, vilket väl tyvärr innebär att det är/har blivit politiskt omöjligt att avskaffa, såvida man inte väldigt tydligt och pedagogiskt kan förklara att det omvandlas tillbaka till just ett arbetsmarknadsbidrag. Det täcker naturligtvis inte allt, långt ifrån, men om vi skall räkna hem det här så måste det nog med i ekvationen.

    Kommentar av Peter — 28 december 2012 @ 17:10

  10. Tillägg: Att ”fasa ut barnbidraget” är kanske smartare… :-)

    Kommentar av Peter — 28 december 2012 @ 17:14


RSS-flöde för kommentarer till det här inlägget.

Rubric-temat. Blogga med WordPress.com.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 937 andra följare

%d bloggers like this: