Christian Engström, Pirat

6 oktober 2012

Tre Kopimistiska K: Kopiering, Samarbete och Kvalitet

Filed under: kopimism — Christian Engström @ 10:32

Copying, Cooperation, and Quality — tre Kopimistiska K

Den Kopimistiska skapelseberättelsen som jag föreslagit (i fem delar 0, 1, 2, 3, 4) identifierar tre Grundläggande Principer som samverkat för att skapa livet på jorden:

  1. Kopieringen
  2. Viljan att göra någonting större tillsammans
  3. Det godas dragningskraft

Kopiering, Samarbete och Kvalitet, om man ska sammanfatta de här tre Grundläggande Principerna i ett ord vardera.

På engelska blir det Copying, Cooperation, and Quality — Tre Kopimistiska K.

Det är en snygg allitteration, och det är ett gott tecken, men hur är det i övrigt, uppfyller de här tre Grundläggande Principerna rimligt ställda krav på sådana här system inom religion och filosofi? Låt oss undersöka.

Reglerna för religioners val av heliga principer är i praktiken ”anything goes”. Det finns inga särskilda krav på att en världsbild ska vara logisk och sammanhängande för att den ska få kallas för religion. Kopimismen uppfyller naturligtvis de (icke-)kraven, men det gör alla andra religioner också.

Kristendomen lär till exempel ut att Gud är en sorts vit super-farbror med skägg som är

  1. oändligt mäktig,
  2. oändligt god, och som
  3. följer människornas göranden och låtanden i detalj, ofta på individnivå.

Med tanke på hur mycket onödigt och hemskt lidande det finns i världen, är det ju uppenbart omöjligt att det kan finnas ett väsen med de här tre egenskaperna samtidigt.

Det vet alla kristna teologer förstås, för det här problemet är så känt att det fått ett eget namn: teodicéproblemet. De flesta av kristendomens allra skarpaste tänkare har under snart 2000 år lagt ner en stor del av sin tid på det, men ingen har kunnat lösa det. Det är inte för att de var dumma eller lata, utan för att de här tre principerna helt enkelt är inbördes motstridiga i en värld där det finns ondska.

Men reglerna för religioner förhindrar inte någon att tro på alla tre samtidigt ändå. Just det här tror hundratals miljoner kristna på, och så länge de trivs med det tycker jag de ska fortsätta. Det finns ingen regel som säger att man inte får tro på ologiska saker när det gäller religion och livsåskådning.

De juridiska regler som finns, och som ska finnas i ett samhälle, säger att folk får tro på vad de vill. Ingenting alls om så önskas, ett spagettimonster om det känns bättre, eller en vit äldre man med motstridiga egenskaper, för den som föredrar det. Det kallas för religionsfrihet, och är en helt central del av det öppna samhället.

Men bara för att en religion får vara hur ologisk den vill, betyder ju inte att den behöver vara det.

Filosofins regler för hur ett paket grundprinciper bör se ut är lite strängare. Här är man inspirerad naturvetenskapen och matematiken, och ser helst att ett filosofiskt system inte är alltför uppenbart självmotsägande.

Det kravet är inget problem för de tre Kopimistiska principerna Kopiering, Samarbete och Kvalitet. Det finns ingenting orimligt i tanken att alla tre principerna skulle kunna existera samtidigt i världen. Det gör de ju uppenbarligen i verkligheten, så därför kan vi vara säkra på att det är möjligt.

Det ska helst inte vara för mycket överlapp mellan de olika principerna heller, enligt filosofins regler, och det räknas som en plump i protokollet om någon princip visar sig vara onödig, för att den täcks in av två eller flera andra. Även på den här punkten tycker jag Kopimismen klarar sig bra.

  • Kvalitet var ju den Grundläggande Princip som vi la till sist, med motiveringen att de två andra inte var tillräckliga, inte ens tillsammans, för att förklara varför det hittills ändå  har gått så bra som det gjort, trots att det aldrig blir som man tänkt sig. Att Kvalitet inte går att härleda ur principerna Kopiering och Samarbete var skälet till att vi la till det som en egen princip.
  • Samarbete är inte heller någonting som man kan påstå uppstår som en självklar logisk konsekvens av Kopiering och Kvalitet. Med bara de två principerna skulle vi ha massor av enskilda celler som simmade omkring i oceanerna, och de som hade mest Kvalitet skulle klara sig bäst. Men utan Samarbete som ytterligare princip, är det svårt att förklara utvecklingen av flercelliga djur. Alla små encelliga plankton i urtidsoceanen hade det väl bra som de hade det, och hade inget särskilt egenintresse av att det utvecklades flercelliga bardvalar som kunde äta upp dem.
  • Kopiering, slutligen, kan inte heller uttryckas som en logisk följd av Samarbete och Kvalitet. Men utan Kopieringen skulle det inte vara så rysligt stor nytta med fina saker som kunde tänkas uppstå ur Samarbete och Kvalitet. Hur fina den än var skulle de ju bara finnas i ett exemplar, och det är ju inte mycket för att fylla upp ett helt ekosystem. Om inte växter och djur skulle kunna fortplanta sig, framställa nya kopior av samma art, skulle livet inte existera. Det är heller inte någon särskild nytta med en forskargrupp som genom Samarbete och Kvalitet har tagit fram världens bästa rapport, om inte rapporten och kunskapen i den kopieras och sprids till andra forskare, som därmed kan ställa sig på jättars axlar. Kopieringen behövs som självständig princip.

Den här genomgången av den inbördes relationen mellan Kopiering, Samarbete och Kvalitet är naturligtvis inte lika noggrann som när en matematiker kollar sina axiom (grundförutsättningar), eller när en fysiker kontrollerar vilka formler och krafter hen verkligen behöver för en viss modell, men det tycker jag heller inte är nödvändigt för Kopimismen, i vart fall inte just här och nu.

Den här första utvärderingen av de Kopimistiska principerna visar att de inte är självmotsägande, och åtminstone inte överlappar på något uppenbart sätt. Vi spöar de abrahamitiska religionerna med hästlängder när det gäller logisk rimlighet, åtminstone så långt.

Men inom matematiska och naturvetenskapliga kretsar brukar man ställa en ytterligare en fråga när man utvärderar föreslagna system av regler eller principer:

Är de föreslagna principerna tillräckliga?

Mitt svar på den frågan är faktiskt nej. Jag tror att vi behöver ytterligare ett Kopimistiskt K för förklara hur den värld vi ser omkring oss har uppstått.

Men den här predikan är redan tillräckligt lång, så tills imorgon (när jag har tänkt publicera nästa del), tar vi fram ett tillfälligt K för att inte teoribygget ska rasa ihop under natten:

Cliff-hanger! :)

Kopiera och Sprid!

11 kommentarer

  1. Är du säker på att du vill knyta en föreslagen religion till ”tre K:n”?

    Kommentar av Jesper — 6 oktober 2012 @ 10:58

  2. Ja, det är ytterligare ett fullgott skäl till varför det inte är någon bra idé att stanna vi just tre K. :)

    Kommentar av Christian Engström — 6 oktober 2012 @ 11:25

  3. Fortplantning är ju inte kopiering. Snarare tvärtom. En avkomma är ju aldrig en kopia av föräldrarna. Och som människor är vi ju alla individer och inga kopior. I min värld är kopior något negativt, nåt som skapas helt utan kreativitet och som aldrig leder till utveckling.
    Men det är kanske bara jag som tycker så…

    Kommentar av Thomas — 6 oktober 2012 @ 14:35

  4. För kopimister borde ju ”gud” vara solen, som den ursprunglige livgivaren(energi) och skaparen av allt. Med solen som gud så funkar tom. många av våra storhelger också. En religion med solgud skulle ha mycket gemensamt med i stort sett alla religioner i världen.

    Solen har ju i alla mänskliga tider funnits där som ett avgudat objekt och funnits i de allra äldsta stenristningarna. Ganska naturligt egentligen, varje morgon har solen gått upp och räddat människan från nattens mörker och kyla, naturligt förtod människan att inget kunnat leva utan den. Kopimismen kanske borde rita en modern zodiak?

    Bara för att ta några exempel. Den egyptiska solguden Horace (3000 BC) föddes den 25:e december av en jungfru, markerat av en stjärna i öst och var vid födelsen beundrad av tre kungar. Horace var sedan förråd och hängd på korset, död i tre dagar och sedan återuppstådd. Känns det igen? Samma story gäller för den grekiska guden Attis (1200 BC), eller den indiska Krishna, eller den persiska Mithra, eller.. det finns massor med historiska exempel på religioner med exakt samma story. Inte konstigt, det är bara personifieringar av solen.

    Börja med födelsen. Stjärnan i öst är den starkast lysande stjärnan Sirius som den 24:e december ligger i linje med tre andra stjärnor i orions bälte som kallas de tre kungarna. Denna linje markerar var solen stiger upp den 25:e december. De tre kungarna följer stjärnan i öst och markerar var solen ”föds” efter vintersolståndet.

    Hela hösten faller solen allt mer. Grödor dör, löv faller från träd, mörker. Detta symboliser död, men under tre dagar kring vintersolståndet ser solen inte ut att falla mer och står i närheten av det södra korset på natthimlen, Crux konstellationen, sedan ”återuppstår” solen den 25:e. Dog på korset och var död tre dagar och återuppstod. Det här går igen i stort sett i alla religioner. Men ingen av religonerna tog sas ut segern i förskott. Solen vinner inte över mörkrets furste förrän vid vårdagjämningen, där kring påsk.

    Exemplen är många, så med en solgud så passr kopimismen in även i vär tämligen kristna kultur och i de flesta andra också!

    Kommentar av steelneck — 6 oktober 2012 @ 15:36

  5. Jag lyckas inte få ihop någon logik kring Kopimismen, speciellt inte kring det där med det godas dragningskraft och kvalitet. Vad är det goda? Detta är högst subjektivt, liksom kvalitetsbegreppet.

    För en cancervulst är förstås kopiering av cancerceller det ”goda” och ger kvalitetsbegreppet. Kopiering kan alltså användas både för det goda och för det onda, beroende på vilket perspektiv man har.

    Det går att hitta ett otal exempel på där kopiering ger mycket negativa konsekvenser.

    Sammantaget uppfattar jag därför Kopimismen som ett dåligt försök att ”göra det till en religion att piratkopiera”. Eller är det kanske så att det krävs ytterligare definitioner av Kopimismen, där man tar upp det som bekännarna definierar som det goda och med kvalitet?

    – Piratkopiering?
    – Livet?
    – Inte cancer?
    – Inte DDOS-attacker? (fast därom råder säkerligen delade meningar mellan partiledningen och piraterna)

    Förklara hur Kopimismen hanterar just de negativa konsekvenserna av kopiering och vem som ansvarar för definitionen av vad som är ”det goda” och kvalitet. För Kopimismen själv verkar inte klara av att göra detta i nuvarande tappning.

    Kommentar av nejtillpirater — 6 oktober 2012 @ 16:40

  6. @ntp,

    Det är precis det där Pirsig svarar på i Zen och konsten att sköta en motorcykel, när han diskuterar Kvalitet.
    Se förra bloggposten i serien: http://christianengstrom.wordpress.com/2012/09/28/kopimism-och-konsten-att-skota-en-motorcykel/

    Köp och läs den, vet jag, det är en riktigt intressant bok.

    Kommentar av Christian Engström — 6 oktober 2012 @ 17:05

  7. @Christia #6

    Jag tycker inte att det du länkar till ger svar på frågan.

    Hur kan det komma sig att du uppmanar mig att köpa boken och inte sno en gratis piratkopia?
    Är inte piratkopieringen och spridningen ”själavård” enligt Kopimismen?

    Kommentar av nejtillpirater — 6 oktober 2012 @ 18:12

  8. @ntp: I den mån en religion är någonting som är värt att bevaras så är det väl just som ett redskap som ska hjälpa individen att leva sitt liv och tolka svaret på de stora frågorna i livet. Kopimismen är inte skild från kristendomen, judendomen, islam, hinduism eller buddism, för att ta några exempel, i det att det fortfarande finns kvar frågor som kräver svar och att inte människan boxas in till att vara oförmögen att göra någonting ont, eller ens definiera gott eller ont som absoluta termer som gäller för alla i alla situationer. Att ge enkla svar på de yttersta och tydligaste fallen har ingen religion problem med, men att ge uttömmande svar i varje enskild situation och förklara vad som gäller när reglerna skär sig är per definition omöjligt. Hade det gått så hade yrkestiteln präst inte funnits (eller schismen mellan shia-sunni, luthersk-katolsk m.fl. för den delen). Då hade man bett någon att slå upp sida 782 istället. Det gör man i och för sig ändå för glatta livet, men det förväntas ändå för det mesta inte vara hela sanningen.

    Jag är heller inte övertygad om att kopimismen är seriöst menad eller praktiskt användbar, men den gör i vilket fall det att den vänder på begrepp, inte (i sig) skuldbelägger eller sätter sig på människor och inte kräver att man tror på någon ny mystisk entitet vars existens man inte redan är övertygad om. Även om spelrummet som religion här är begränsat så uppmuntrar den till ifrågasättande, på samma sätt som ett bra utformat tankeexperiment ibland gör. Om vi nu utgår från att religion inte försvinner i morgon så är det väl ett steg i rätt riktning.

    Kommentar av Jesper — 6 oktober 2012 @ 21:53

  9. [...] den Kopimistiska skapelseberättelsen hittills (i sex delar 0, 1, 2, 3, 4, 5)  har vi identifierat tre Grundläggande Principer som genomsyrar skapelsen: 1. Kopiering 2. [...]

    Pingback av Kreativitet: Det nollte Kopimistiska K-et « Christian Engström, Pirate MEP — 7 oktober 2012 @ 5:01

  10. Noll… är en kopia av… ?… Tja, säg det?… Ett något inget bestämt ? 0 liknar Ett och 2 något inget bestämt… och så vidare… det sagda liknar matematik och matematiken kopierar retoriken och retoriken kopierar allt och inget bestämt genom sitt eget sub-jektiva flödades objektiverade under-lag… jag talar; alltså talar jag… således beskriver jag ”det”… [jag tänker på jag talar om]… på den vitgråa bakgrund mot vilken mitt tecknande framträder som ett flöde av stadfästa bok stavar till tecken för läsarens föreställning av detta skådespels med-delade tankeverk-samhet…

    Den kopimistiska kopieringen av kristendomens lära om det ”Enas” treeniga utflöde i Fadern, Sonen och den helige And skulle vinna på en likställning med den vetenskapande handlingens treeniga göromål, dvs ”allas” objektiverade kreation i Retoriskt-Etiskt-Politiska uttryck…

    Det ”Ena” är den ”unikt” tänkta tanken som alla vet inte finns blott som frigjord atom tänkt. Inget är partikulärt annat än tanken på det… och tänkandet på den tanken som en kopiering av den mänskliga ”individen” liknandes det enas atomära unicitet är just bara en liknelse och helt oförenlig med vetenskapandets retorik i allmänhet… men retorik i allmänhet är däremot översättbart till ordet ”Handling”… ur ”handling” följer ett flöde av olika göromål och det som flödar är inte ”unika individer” utan ”personliga personligheter”…

    Tro vad ni vill, men tror ni på vetenskapande som det godas göromål… ja, då är inte syftet förutsatt utan en retorisk handling som handlingen muntligen eller skrifligen beskrivs… det enda som är identiskt med sig själv är ordet ordets bestämda form… vem bestämde det? Ordet själv, det Enas översättning i det Andras liknelse som t.ex Makten, Gud, Lagen, Staten, Kapitalet, etc bestämda former singularis av retoriskt göromålad ”Handling”

    Föreligger ingen ”handling” är ingenting till… ur tystnaden framträder retoriken… den ger sig som uttryck för det redan givna myllret av alla ljud, ”som om” sägandet avtagande ljuder och lyder den Stora Smällen… tror hen att något var där innan denna handlings berättelse om Smällens liknande kopior får hon söka ta reda på det… söket uppfinner vad det finner… som regel genom olika till-väga-gångssätt och vissa regler i söken blir ändamålsenliga för mångas logiska betraktelse ur olika perspektiv… andra leder förbi Stockholm kostar många ett helvetes massa oförnuf framöver… det rationellas motsats är det irrationella… men sunt förnuft är varken… det är bara icke-rationellt förnuft…

    Något måste vi ta för givet, annars kan vi inte leva… kopieringarna är aldrig identiska utan mer eller mindre orginella återgivningar av alltid frånvarande orginal… den genetiska koden är uppfinning av några kreatörer ”som om” det var en upptäckt av något språk innan språkandet satte genetiken på kartan… leve tecknarna ned med tecknens herravälde

    Kommentar av Nils Ivar Tenmann — 7 oktober 2012 @ 9:40

  11. [...] den Kopimistiska skapelseberättelsen hittills (i sex delar 0, 1, 2, 3, 4, 5)  har vi identifierat tre Grundläggande Principer som genomsyrar skapelsen: 1. Kopiering 2. [...]

    Pingback av Det Missionerande Kopimistsamfundet | Kreativitet: Det nollte Kopimistiska K-et — 8 oktober 2012 @ 17:22


RSS-flöde för kommentarer till det här inlägget.

Theme: Rubric. Get a free blog at WordPress.com

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 972 andra följare

%d bloggare gillar detta: