Christian Engström, Pirat

9 september 2011

Piraterna i Berlin har en chans

Filed under: informationspolitik — Christian Engström @ 10:51

Tyska Piratpartiet har goda chanser att ta mandat i delstatsparlamentet i Berlin nästa söndag

Söndagen den 18 september, alltså om drygt en vecka, är det delstatsval i Berlin. I opinionsmätningarna inför valet har tyska Piratpartiet stadigt klättrat närmare småpartispärren på 5%. I en mätning gjord av tysk teve igår fick de 6.5%, och skulle alltså komma in om det vore ett valresultat.

I teveinslaget säger de (ungefär) så här om Piratpartiet:

- När det gäller partierna har vi sett Piratpartiet dyka upp som en sensation. Är det realistiskt att tro att de kan bli ledamöter i delstatsparlamentet, eller är det bara önsketänkande?

- Det är mer än bara det. I förra EU-valet var Berlin höjdpunkten för Piratpartiet, det var där de fick de bästa resultaten. Om vi tittar på de gamla mätningarna den här sommaren ser vi från juli till augusti hur de klättrat från 2, 3, och 4.5% i den sista mätningen. Det visar vilka chanser och vilken trend partiet har, och det blir ännu mer spännande när man tittar på den undersökning vi har gjort.

Sedan redovisar de resultaten i undersökningen, och säger

…och piraterna med motsvarande 6.5% har goda chanser att träda in i delstatsparlamentet.

När jag har pratat med tyskar ur den gröna gruppen nere i Bryssel har de varit helt inne på att Piratenpartei har en verklig chans att komma in. Delstaten Berlin är den mest progressiva i Tyskland, och i EU-valet 2009 fick Piratpartiet 3.5%. Det räckte inte eftersom spärren 5% gäller även i EU-valet i Tyskland, men nu kan det alltså vara dags i delstatsparlamentet.

En faktor som hjälper piraterna är att det liberala partiet FDP, som fick 14% i förbundsdagsvalet för ett par år sedan och sitter med i den tyska federala regeringen, nu håller på att utraderas efter katastrofval i flera delstater. I mätningarna i Berlin ligger de på 2-3%. Det är så långt från spärren att alla bedömer dem som chanslösa.

Piratenpartei utnyttjar det här läget till att påpeka att de är ett liberalt parti, och därmed är ett alternativ för liberaler som inte vill rösta på ett parti som inte kommer komma in.

Det blir en spännande valvaka nästa söndag. Ingenting är klart förrän det är klart, men jag hoppas kunna välkoma ett antal pirater som folkvalda representanter och kollegor när rösterna har räknats.

…………

Andra om ämnet: Rick Falkvinge, Viktualiebrodern

Tags: , , ,

8 september 2011

Formal Decision on Copyright Term Extension on Monday

Filed under: Copyright Term Extension,English,informationspolitik — Christian Engström @ 13:13

The Council will take the formal decision to extend the copyright term for music recordings on Monday

Yesterday there was a meeting of the Coreper, which is Brussels jargon for the Committee of the Permanent Representatives to the EU. Its job is to prepare the agenda for the ministerial Council meetings.

At the Coreper meeting, it was decided that the EU Council of Ministers will take the formal decision to extend the protection term for music recordings from 50 to 70 years on Monday. It will be an ”A item” on the agenda, which means that the ministers will just rubber stamp the decision without any discussion.

Unless a miracle happens, and one or more governments change their mind over the weekend, the term extension will then be a fact.

Read more about the background.

…………

Others on the subject (in English): PC World
På svenska: DN, DN, Mitt i musiken, Kulturnyheterna, Kulturnyheterna

5 september 2011

Copyright Term Extension in the EU Council on Wednesday

Filed under: Copyright Term Extension,English,informationspolitik — Christian Engström @ 12:31

The big record companies want to keep their exclusive rights to recordings from the '50s and '60s

Four months have now passed since I and 40 fellow members of the European Parliament submitted a request for renewed referral of the Parliament’s decision to extent the protection time for music recordings from 50 to 70 years. Our aim was to give the Parliament a chance to reconsider the decision before the Council of Ministers adopted it as well, and made it into law.

Last Friday, at long last, we received a letter by snail mail from the EU bureaucracy apologizing for the long delay, and saying that our request was against the Rules of Procedure for the Parliament, and would not be accepted.

Considering the summary way that the request was dismissed, it is not obvious to me why it had to take them four months to reach that conclusion.

Coincidentally, it appears that the copyright term extension is on the agenda for the Council meeting that starts on Wednesday, September 7. I have not managed to find the agenda on the Council’s web site, but the information comes from one of the permanent representations here in Brussels.

This is bad news.

There used to be a blocking minority in the Council, which is what prevented the copyright term extension from becoming a reality in 2009, when the (old) Parliament took the decision. But now that blocking minority has disappeared, since Denmark has changed its position.

The Member States that currently oppose the proposal are: Austria, Belgium, Czech Republic, Luxembourg, Romania, Slovakia, Slovenia, Sweden, and The Netherlands. That is five votes short of a blocking minority.

Unless something very unexpected happens, odds are that the copyright term extension will become reality this week. This is despite the fact that the extension has met massive criticism from the academic world, including the Hargreaves Review that was presented to the British government earlier this year.

Despite the damning criticism the Hargreaves Review levies at the copyright term extension, the British government is still pushing for the extension.

Are you surprised that politicians first order a scientific review of a policy area, and then completely ignore its findings and do the exact opposite? You shouldn’t be. Fact based policy making has never been applied in the intellectual property field before, and the people who are pulling the strings are not going to start now.

The purpose of the European Union is to keep the various lobbyists for big business happy, in this case the big record companies that own the rights to 80% of all music that has been recorded in history. If the copyright term extension goes through this week, they will be very happy with their politicians who delivered.

…………

Andra om ämnet (in Swedish): Henrik Alexandersson, Europaportalen, Piratpartiet

In English: PC World

Tags: , , ,

Copyrightförlängningen: Så går det till i EU

Filed under: Copyright Term Extension,demokrati i eu,informationspolitik — Christian Engström @ 11:30

Kopierat från Henrik Alexandersson

Det ser mörkt ut när det gäller att stoppa förlängningen av skivbolagens rättigheter till skivinspelningar från 50 till 70 år. Henrik Alexandersson, som är min politiska assistent i Bryssel, berättar vad som har hänt:

Den här EU-firman kan driva folk till vansinne. Här kommer ännu ett exempel på dess byråkratiska arrogans…

Förra Europaparlamentet beslutade, våren 2009, att förlänga upphovsrätten för inspelad musik från 50 till 70 år. Detta trots en massiv kritik från bland annat den akademiska världen. Och trots att vanliga artister knappt tjänar något på det. Många protesterade mot detta och en del omvalda ledamöter (som då röstade för) har sedan dess bytt åsikt. Vad det nya parlamentet, som valdes sommaren 2009, tycker – det vet vi inte.

Men i ministerrådet var man splittrade. Där fanns en blockerande minoritet. (I vilken bland annat Sverige ingick.) Frågan om en förlängning av upphovsrätten lades därför – glädjande nog – i malpåse.

På senare tid har en del länder dock bytt uppfattning. Till exempel Danmark. Så den blockerande minoriteten i ministerrådet finns inte längre. Förlängningen av upphovsrätten kan nu klubbas.

Men – då upptäckte Pirate MEP Christian Engström en regel i Europaparlamentets arbetsordning. Den säger, kortfattat, att ett nyvalt parlament kan ompröva frågor som ännu är öppna. För detta krävs exempelvis att minst 40 ledamöter begär det.

Så i mitten av april lämnade Engström och 40 andra ledamöter – från hela den politiska skalan – in en ”request for renewed referral” av denna fråga till Europaparlamentet.

Så långt är allt begripligt. Sedan går det helt över styr.

Vecka efter vecka gick, utan att det kom något svar på vår begäran. På piratkontoret låg vi på. Och Europaparlamentets byråkrati lovade att ”visst, det kommer ett svar”.

Veckor blev sedan till månader, utan att parlamentets ledning lyckades ta ställning. När parlamentet öppnade efter sommaren igen, då var vi riktigt oroliga. Hur länge kan eurokratin ducka i denna fråga?

Svaret kom, med snigelpost, i fredags. Med en del ursäkter för dröjsmålet – och med en rätt tunn motivering – meddelade plenardirektoratets chef att vår begäran om att frågan tas upp igen strider mot reglerna och inte är möjlig att ta upp.

Med tanke på det schablonmässiga sätt som frågan avfärdades på, kan man undra varför det behövde ta fyra månader att komma med ett svar.

Ett skäl skulle kunna vara att det visar sig att frågan om den förlängda upphovsrätten kommer upp i ministerrådet – redan nu på onsdag. Det ger oss i princip ingen tid eller praktisk möjlighet att överklaga plenardirektoratets avslag på vår begäran innan allt är för sent.

Enkelt uttryckt: Europaparlamentets byråkrati drog benen efter sig så att det blev för sent för parlamentet att försöka stoppa den hårt kritiserade förlängningen av upphovsrätten.

Lita på att vi aldrig kommer att gå på en sådan fint igen.

Denna byråkratiska arrogans är inget unikt. När parlamentets utvärdering av IPRED skulle spikas, då kom frågan upp utan att vara på föredragningslistan och med bara 30 minuters förvarning. Vid utskottsbehandlingen av Stockholmsprogrammet, då kom bunten med de ändringsförslag man skulle rösta om så sent att ledamöterna bara hade drygt 30 sekunder på sig att läsa, utvärdera, undersöka och bestämma sig om varje förslag.

Sådant är inte seriöst. Det är ett demokratiskt problem. Och det är ett tecken på att EU:s beslutsapparat är riggad: Det är inte meningen att tjänster åt särintressen, korporativism och överstatlighet skall gå att rulla tillbaka.

Man blir fan tokig.

…………

Andra om ämnet: Europaportalen

Tags: , , ,informationspolitik

4 september 2011

Copyright Restricts the Right To Property

Filed under: Copyright Reform,English,informationspolitik — Christian Engström @ 23:50
Chair. Can be owned without restrictions.

Chair. Can be owned without restrictions.

Copyright is not the same thing as the right to property. It is a restriction on the right to property.

Suppose that I buy a chair. I go into a shop, perform the ritual of selling and buying, and hand over the money. The chair is now my property, and I can do whatever I want with it. I can allow other people to sit on it for a charge, I can manufacture my own copies of it, or I can transform it into something new and sell it. Since I am the owner of the chair, these are some of the things I am allowed to do with my property.

But suppose that I buy a copy of a film instead. Again, I go into the shop, perform the ritual of selling and buying, and hand over the money. That copy of the film is now my property, but I am still not allowed to do what I want with it. I am not allowed to show it to other people for a charge, I am not allowed to manufacture my own copies of it, and I am not allowed to transform it into something new and sell it. Although I am the owner of the copy of the film, copyright places restrictions on what I may do with my property.

You can argue if the restrictions on the right to property that follow from copyright are good or bad, but you cannot deny that they are restrictions.

Copyright is in conflict with the right to property. It is not a part of it.

The same reasoning applies to patents and protected designs.

If the chair I bought contains some technical solution that has been patented, I am not allowed to manufacture copies of it and sell. In fact, I am not allowed to manufacture and sell any chair that contains the patented solution, regardless of whether I use an existing chair as the model or not. Although I own the wood and the tools that are necessary to do it, I am not allowed to. Patents are a restriction on the right to property.

Design patents, or protected designs, work the same way. Most ordinary chairs have no design protection. Then I am free to make as many copies as I want. But if the chair I bought is covered by design protection, I am not allowed to make copies of it and sell, even if I own the wood and the tools necessary. Just like patents, protected designs are a restriction on the right to property.

Again: You can discuss if these restrictions on the right to property are good or bad. For instance, the Pirate Party wants to keep most of the copyright legislation for commercial purposes, even though we admit that this is a restriction on the right to property.

But you cannot defend copyright, patents, or protected designs by saying that you consider the right to property sacred. It is as if someone would defend the death penalty with the argument that life is sacred. That particular logic doesn’t work.

…………

This text in Swedish

Tags: , , ,

3 september 2011

Upphovsrätten inskränker äganderätten

Filed under: Copyright Reform,informationspolitik — Christian Engström @ 14:39
Stol. Kan ägas utan inskränkningar.

Stol. Kan ägas utan inskränkningar.

Några representanter för kulturskapare beskyller oss som vill legalisera kulturdelning för att inte förstå äganderättens betydelse, i en debattartikel på SvD Opinion. Men det är precis tvärtom. Upphovsrätt och äganderätt är två helt olika saker, som står i motsats till varandra.

Jag kopierar vad jag skrev i en bloggpost 2008:

Upphovsrätten är inte detsamma som äganderätten. Den är en inskränkning i äganderätten.

Om jag köper ett exemplar av en stol får jag göra vad jag vill med den stolen. Jag får låta folk sitta på den mot betalning, jag får tillverka egna kopior av den, och jag får göra om den till något nytt och sälja det vidare. Det följer av min äganderätt till stolsexemplaret som jag köpte.

Men om jag köper ett exemplar av en film får jag INTE göra vad jag vill med den filmen. Jag får INTE låta folk titta på den mot betalning, jag får INTE tillverka egna kopior av den, och jag får INTE göra om den till något nytt och sälja det vidare. Det beror på att upphovsrätten inskränker min äganderätt till filmexemplaret som jag köpte.

Man kan diskutera om det är bra eller dåligt med de här inskränkningarna i äganderätten som följer av upphovsrätten, men att det är inskränkningar kan man inte förneka.

Upphovsrätten står i motsatsställning till äganderätten. Den är inte en del av den.

Precis samma resonemang gäller patent och designskydd.

Om stolen jag köper innehåller någon teknisk lösning som är patenterad får jag inte tillverka kopior av stolen och sälja. Jag får överhuvudtaget inte tillverka och sälja stolar som innehåller den patenterade lösningen, vare sig jag använder en befintlig stol som förlaga eller inte. Fastän jag är ägare till det trä och de verktyg som behövs för att jag skulle kunna göra det. Patent är en inskränkning i äganderätten.

Och designskydd (mönsterskydd)  fungerar på samma sätt. De allra flesta vanliga stolar som säljs är inte belagda med något designskydd. Då är det fritt fram för mig att tillverka precis hur många kopior jag vill.

Men om någon har designat en stol som är väldigt särpräglad i sitt utförande (och särprägeln inte uteslutande har med stolens funktion att göra) kan han ansöka om designskydd hos Patentverket. Om stolen jag köpt är belagd med designskydd får jag inte tillverka kopior av stolen och sälja, som jag normalt skulle ha fått med en stol jag äger.

Designskyddet är då en inskränkning min äganderätt. Jag får inte använda mina egna träbitar och mina egna verktyg till att göra en kopia av min egen stol som jag köpt och som jag äger, om stolen är designskyddad och jag har tänkt sälja kopian.

Återigen: man kan diskutera om man tycker att det är bra eller dåligt med de här inskränkningarna i äganderätten. Piratpartiet vill exempelvis bevara huvuddelen av upphovsrätten när det gäller kommersiella sammanhang, trots att vi erkänner att det innebär en inskränkning i äganderätten.

Men man kan inte försvara upphovsrätt, patent eller designskydd med hänvisning till att man tycker att äganderätten är helig. Det blir som om någon skulle försvara dödsstraff med argumentet att han tycker att rätten till liv är helig. Just den logiken hänger inte ihop.

…………

This text in English

Tags: , , ,

1 september 2011

ACTA-avtalet allvarligt hot mot grundläggande rättigheter, enligt studie

Filed under: ACTA,informationspolitik — Christian Engström @ 18:30

Kopierat från ACTA-bloggen

ACTA-bloggen skriver:

Förra veckan publicerades två studier, som beställts av den gröna gruppen i EU-Parlamentet, angående ACTA-avtalets inverkan på tillgången till generiska läkemedel samt hur avtalet överensstämmer med rådande europeiska konventioner om mänskliga och medborgliga rättigheter. Här följer en sammanfattning av den senare (ACTA och rättigheter), vid namn “OPINION on the compatibility of the Anti-Counterfeiting Trade Agreement (ACTA) with the European Convention on Human Rights & the EU Charter of Fundamental Rights”. En sammanfattning av den andra studien kommer i morgon. Båda studierna är fortsatt öppna för kommentarer, se hur du gör för att kommentera via gröna gruppens kampanjsida om ACTA-avtalet.

Den omfattande studien, som är författad av Douwe Korff (professor i internationell rätt vid London Metropolitan University) samt Ian Brown (forskare vid Oxford University), levererar frän kritik mot ACTA-avtalet, såväl rörande hemlighetsmakeriet under förhandlingarna, det oproportioneliga inflytandet från representanter från immaterialrättslobbyn och upphovsrättsindustrin, samt själva innehållet som författarna anser utgör ett allvarligt hot mot grundläggande medborgerliga rättigheter.

Enligt författarna skedde förhandlingarna under onödigt hemlighetsmakeri, vilket ledde till att varken civilsamhälle eller politiker fick tillräcklig påverkan på förhandlingarna. Däremot fick representanter för immaterialrättslobbyn sitta med från första stund. Detta faktum har fått genomslag i avtalet, som enligt författarna ger ett oproportionerligt stort skydd för storföretag, misslyckas med att utjämna spelfältet rörande internationella handelsrelationer mellan industriländer och utvecklingsländer, utgör ett hinder för innovation och småföretagande, och även kan försvåra kunskapsspridande globalt.

Författarna hävdar även att mänskliga rättigheter effektivt ignorerats, och att avtalet på ett flertal punkter utgör ett allvarligt hot mot grundläggande medborgerliga rättigheter på flera nivåer såväl inom EU som globalt.

Bland områden där avtalet kan få en negativ inverkan ingår yttrandefrihet och rätten till information, rätten till skydd av personlig data samt rättssäkerhet.

Rörande yttrandefriheten finner författarna art. 23 i avtalet (criminal offences) stå i strid mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna (European Convention on Human Rights) samt EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna (EU Charter of Fundamental Rights). Författarna finner även att rättighetsinnehavarnas rättigheter kontinuerligt övertrumfar användarnas rättigheter, och att rättighetshavarna kan införa alla typer av DRM-begränsningar (digital rights management ) helt obehindrat och att dessa begränsningar alltid blir lagliga i relation till avtals- och konsumenträtt, oavsett hur drakoniska dessa begränsningar än må vara. Författarna hävdar att detta tillvägagångssätt således är felaktigt och oproportionerligt begränsar tillgången till information, eller den fria spridningen av information, i strid med artikel 10 i Europakonventionen och artikel 11 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Man finner även att ACTA-avtalet inte effektivt begränsar möjligheterna för ”three strikes” och liknande åtgärder som kan ske helt utanför demokratisk kontroll (i form av samarbeten mellan privata aktörer såsom rättighetsinnehavare och internetleverantörer), vilket således inte kan garantera att ACTA-avtalet implementeras på ett sätt som inte strider mot mänskliga rättigheter.

Gällande skydd för personlig data kritiserar författarna artikel 11 (Information related to infringement) samt art. 27.4 (under Enforcement in the Digital Environment) för att bl.a. kunna leda till övervakning, systematisk registrering och analys i det fördolda av miljontals människors internetanvändning och deras internetvanor, utan att några konkreta brottsmisstankar existerar, och att  sådana uppgifter vidarebefodras till rättighetsinnehavare även om sådana uppgifter är högst opålitliga för att kartlägga immaterialrättsbrott, och kan ske på väldigt oklara grunder (på begäran av rättighetsinnehavare), m.m. Författarna hävdar således att ACTA-avtalet är inkompatibelt med och strider mot såväl Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna,  EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, samt existerande EU-lagstiftning gällande skydd av personlig data.

ACTA-avtalets straffrättsliga avsnitt inte säkerhetsställer ett tillräckligt skydd för individen, och kan anses bryta mot ett otal rättigheter, däribland rätten till information, rätten till hemmets okränkbarhet och rätten till egendom.

Slutligen konstaterar författarna att ACTA-avtalet innebär en orättvis  förändring av immateriella rättigheter som är obalanserad och uttryckligen gynnar rättighetsinnehavare och missgynnar andra. Avtalet anses även oproportioneligt inverka på en rad grundläggande rättigheter. Således är ACTA-avtalet, enligt författarna, oförenligt med grundläggande europeiska instrument och standarder för mänskliga rättigheter.

Om man någonsin haft tvivel om vad man tycker om ACTA-avtalet är det här helt klart en vettig studie att läsa.

…………

Tags: , , ,

« Föregående sida

Rubric-temat. Blogga med WordPress.com.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 936 andra följare

%d bloggers like this: