More fun from EU’s new IP Observatory — and not

Educating the young generation

More anti-file-sharing propaganda is one of the concrete proposals from the EU Commission in its initiative to set up an “IP Observatory”.

Last week, I took part when the European Parliament’s legal affairs committee JURI discussed the IP Observatory. It is supposed to combat all kinds of intellectual property violations, from commercial goods counterfeiting to illegal downloads from the Internet.

The IP Observatory has been heavily criticized by activist organizations like La Quadrature du Net. Basically, the Commission wants to set up an institution to hunt Internet file sharers, under the pretext of combating commercial goods counterfeiting.

The JURI committee is involved because we are to give an opinion on the IP Observatory. It is an initiative report, which means that we (the European Parliament) tell the Commission what we think they should do. It is a response to a communication from the Commission, where they told us that they had had this idea about an IP Observatory, and wanted to know what we though about it.

After the report has passed through the JURI committee it will be voted in plenary by the full European Parliament. The timetable is not quite set yet, but possibly during the session in April, possibly later.

Just like La Quadrature, I am highly critical of the proposal, as it

• deliberately confuses commercial counterfeiting with file sharing,
• calls for three-strikes legislation against Internet users,
• recommends money to be spent on propaganda campaigns against file sharing,
• encourages the Commission to conclude the controversial ACTA agreement, and
• takes no notice of the fact excessive enforcement measures on the net can come into conflict with other interests, including our fundamental rights.

The IP Observatory proposal from the Commission follows the classical pattern. When they are arguing for this new institution, the Commission talks almost exclusively about commercial goods counterfeiting. But if the institution is ever created, we can be sure that it will spend most of its time on trying to fight non-commercial file sharing.

In the JURI committee in the Parliament, Marielle Gallo (EPP, France) is the rapporteur. This means that she is responsible for drafting the report where the committee expresses its opinion. The rapporteur plays an important role in the process of anything going through the European Parliament.

When she presented her draft report to the committee, she followed the same line as the Commission, and made no distinction between goods counterfeiting and file sharing. For example, she stressed the argument that piracy may put consumers at risk and pose health hazards. This is a perfectly legitimate concern when it comes to counterfeit pharmaceuticals sold on the net, and it is one of the reasons why we all want to combat that phenomenon.

But nobody in his right mind would claim that young people downloading films and music is a health hazard. Even i you think that most of what kids watch and listen to nowadays is rubbish, at least it isn’t that bad.

If the discussion is to be meaningful, we must try to keep it at least a little bit legally stringent. Commercial counterfeiting and file sharing are two different things.

“Information campaigns about the importance of copyright” would be one of the tasks of the IP Observatory.

This is a complete waste of money, and we all know it. The film- and record companies, sometimes together with various authorities and helped by public funding, have spent millions and millions on “information campaigns” for at least twenty years. During the same time, file sharing continued to grow exponentially.

Let us establish once and for all:

Anti-file-sharing propaganda does not work.

And how could it? The target audience for these “information” campaigns is usually the young generation, perhaps defined as those between 12 and 30. But they already have a far better understanding of the net and its possibilities than anybody who works with designing “information” at either the Commission or film- and record companies. They are the first digital natives, and no amount of propaganda or ”awareness campaigns” are going to change that.

Instead of suddenly changing their habits of a lifetime, as the Commission seems to think young people would do, they are simply laughing at the propaganda. The net is full of parodies and remixes of previous ”information” campaigns. And now the Commission wants to spend more of our tax money on making more of the same.

We may get a few laughs for our money, but other than that it seems utterly pointless to me.

Of course the lobbyists from the film- and record companies know this is ineffective. They are more interested in the other parts of the proposal: the recommendation to introduce new three-strikes legislation to shut people off the net, and to conclude the ACTA negotiations with the US.

This is the sharp end of the proposal. Three-strikes legislation is being introduced in various member states at this very moment. And although the ACTA negotiations are being carried out in secret, without even the European Parliament being informed by the Commission and the Council, we know from what has been leaked that the agreement is full of new repressive legislation against file sharers.

If the ACTA agreement goes through, there would have to be some body to oversee all this new activity directed against file sharers. The IP Observatory, if one is created along the lines that the Commission wants, would fit like a glove to fulfill this role. This is hardly a coincidence.

This is where it stops being funny. I wouldn’t steal a baby, or nuke a panda bear, or set fire to a naval dockyard, but I don’t mind watching funny clips on YouTube reminding me not to.

But I do mind having my fundamental rights, including my right to privacy and my right to receive and impart information without interference by public authority, reduced by, or ”balanced” against, the commercial interests of the entertainment industry of the previous century.

Fighting goods counterfeiting is fine. Fighting the future is not. Especially not at the price of our fundamental rights.

…………

Previous posts on the IP Observatory:

IP Observatory in JURI

Andra bloggar om: piratpartiet, eu, politik, informationspolitik

Spanish presidency declares war on reality

Spanish secretary of state speaking

The Spanish presidency of the EU has just started, and will last until the end of June.

Yesterday I was at a dinner in the European Parliament and listened Francisco Ros Peran, who is the Spanish secretary of state for telecommunications and information society. Unfortunately he neither has a blog, a home page nor a Wikipedia entry, but at least somebody has put a photo of him here.

I found it pretty depressing to listen to Mr. Ros Peran when he outlined the visions of the Spanish presidency. First a lot of pretty words about the importance of ICT (Information and Communication Technologies) as enabling factors for European business. I agree, but I sort of knew that already.

When it came to concrete action plans, Mr. Ros Peran stressed protection of intellectual property. ”We need new legislation to get young people to respect intellectual property. They think that everthing on the net is free,” he said, and gleamed with pride when he talked about the new laws that Spain will be introducing.

Technically, he is of course right when he says that Ipred is not working when it comes to reducing p2p file sharing. It isn’t. So in the age old tradition of politicians everywhere, if something isn’t working, do more of it. No real news there.

But he also said something that at least I had not heard before. Mr. Ros Peran and the Spanish EU presidency want to give the Internet ”the ability to forget”. What does that mean?

Not even China or Iran are able to make the net forget things they don’t like, even though they try. The Soviet Union was equally unsuccessful in altering history after the fact, and in those days there was not even an Internet. It may be true that nobody expects the Spanish inquisition, but I doubt that even they would have the means to achieve that goal.

When I asked the Spanish secretary of state if he had some concrete details about this he didn’t, which at least is some comfort. Let us hope that it was just an indication of how little the Spanish government understands about the net, and that nothing will come out of it.

But I still find it very disturbing that the current EU presidency is even thinking along those lines.

According to Article 10 of the European Convention on Human Rights we have the right ”to receive and impart information and ideas without interference by public authority and regardless of frontiers”.

That right must apply on the net as well.

…………

Andra bloggar om: piratpartiet, eu, politik, informationspolitik

KTH-uppsats om Pirate Bay-blomsterbombningen

Fru Wallis med blommor. Foto: Roger Wallis

Under rättegången mot The Pirate Bay våren 2009 medverkade professor Roger Wallis vid KTH som expertvittne. Försvaret hade kallat honom för att redogöra för forskning om sambandet (eller bristen på samband) mellan fildelning av musik och den sjunkande försäljningen av CD-skivor.

Vittnesmålet väckte en våg av sympati, inte minst för att skivbolagens advokater valde att attackera Wallis på ett burdust, osakligt och ganska kränkande sätt.

Vid rättegångens slut sa Wallis att han inte hade några anspråk på ersättning för att han vittnat, men tillade lite på skämt sa att rätten gärna fick skicka blommor till hans fru istället. Det ledde till vad som bara kan beskrivas som en blomsterbombning, när olika privatpersoner på nätet skickade blommor för totalt över 50.000 kronor till Wallis’ fru.

Nu har Weiwei Zhao, som är student på en av Wallis’ kurser på KTH, skrivit en mastersuppsats om e-handel och sociala medier, som tar sin utgångspunkt i blomsterbombningen:

The aim of this master thesis is to analyze how the Pirate Bay Trial could result in a boom for the online flower ecommerce business in Stockholm and the underlying factors explaining how a non-profit ecommerce–like website could be created and run successfully and effectively in a very short time. The prerequisite of the snowball effect in terms of common interests is discussed to deduce relevant implications regarding the ecommerce business. A SWOT analysis focusing on social media and traditional media facilitates the understanding of the role of social media in the case and how it can be applied in e business. The relationship between the online community and social media technology is analyzed, resulting in the conclusion that social media is the catalyst for the snowball effect and the online community is the roll booster.

Hela uppsatsen finns att läsa här.

…………

Andra bloggar om: piratpartiet, eu, politik, informationspolitik

Ifpi har rätt, Ipred fungerar inte

”Ipred-lagen i Sverige är bra, men den räcker inte för att stoppa olaglig fildelning.” Det anser skivbranschens intresseorganisation Ifpi, skriver SvD. Ifpi har producerat en rapport för att beskriva sin uppfattning.

Ifpi har rätt. Ipred-lagen har inte stoppat fildelningen. Så här ser statistiken över den totala nättrafiken ut för de senaste 12 månaderna:

Internettrafiken de senaste 12 månaderna

Det branta fallet den 1 april 2009 är när Ipred-lagen trädde i kraft. Det ser man tydligt. Men sedan ser man hur trafiken har klättrat uppåt. Ett drygt halvår efter Ipred är hela tappet återhämtat, och nättrafiken ligger på en högre nivå än den gjorde innan lagen fanns.

Ökningen beror inte på att de lagliga tjänsterna har ökat så mycket att det påverkar diagrammet. Det är sant att streamade tjänster som Spotify har ökat från ingenting alls till lite mer, men det är fortfarande fildelningen som står för de stora volymerna på internet.

”Internet ser varje ingrepp som en skada och finner en väg runt den” brukar man säga. Ursprungligen handlade talesättet om tekniska skador på nätet. Det är glädjande att se att exakt samma sak gäller juridiska/politiska skador. Nätet är redan robustare än vad många kan föreställa sig.

Tack vare tjänster som Ipredator kan användare som är någorlunda tekniskt medvetna slippa oroa sig för att statens väpnade gren ska knacka på dörren på Antipiratbyråns order. Ett antal någorlunda vanliga barnfamiljer, där ingen är så tekniskt bevandrad att han skyddar uppkopplingen, löper förstås risken att plötsligt står inför ett krav på godtyckligt antal tio- eller hundratusentals kronor. Men även för dem är risken att drabbas i praktiken mindre än att träffas av blixten.

Ipred är en skitlag. Men vi låter oss inte skrämmas. Den fungerar i vart fall inte.

Jag har upptäckt en kul grej, förresten. Om man tar diagrammet från när Ipred trädde i kraft fram till årsskiftet, och trycker ihop det på bredden, då ser det ut så här:

finger.png

Tycker du det ser ut som ett uppsträckt finger från fildelarna till film- och skivbolagen?

Då läser du diagrammet rätt.

…………

Andra som skriver om Ifpi och Ipred: Anna Troberg, Calandrella, En objektiv sanning, Lizzie, Mikael Persson, Scaber Nestor, Polisstaten, Mattias Andersson, Silvertörne, Opassande, Every Kinda People, Erica, Mårtensson, Sugbloggen, Sagor från livbåten

Andra bloggar om: piratpartiet, eu, politik, informationspolitik

Kontroll är frihet, säger Bildt

Carl Bildt, "frihetens" försvarare

När jag läste boken ”1984″ för länge sedan tyckte jag att det där med nyspråk var lite överdrivet. Att osympatiska regimer gärna gärna glorifierar sig själva med fåniga slogans är väl en sak, men  Storebrors-parollerna ”Krig är fred” och ”Frihet är slaveri” tyckte jag var lite väl over the top, i en i övrigt mycket bra bok.

Jag hade fel, får jag väl konstatera nu när verkligheten återigen överträffar dikten.

Utrikesminister Carl Bildt skriver en debattartikel i SvD idag med en mycket lovande rubrik: ”Friheten på nätet måste försvaras”. Det håller jag med om till hundra procent. Det är ju precis därför som Piratpartiet finns, så om vi nu (åtta månader före riksdagsvalet) plötsligt skulle ha fått stöd från regeringspartiet som gav oss FRA, då skulle det ha varit välkommet (ehuru oväntat).

Men naturligtvis är det inte så. Carl Bildts nyspråkliga definition av frihet skulle få Gösta Bohman att rotera i sin grav om han kunde läsa den.

Efter några inledande ord om Google i Kina skriver Bildt:

En konsekvens av globaliseringen är att det i många sammanhang har blivit lika viktigt att kontrollera flöden som territorier. [...] Och det gäller i växande utsträckning också det enorma informationsflödet via olika slag av elektroniska nätverk.

Och sedan fortsätter resten av artikeln i samma stil. Det Bildt försöker marknadsföra som ”frihet” handlar uteslutande om att staterna ska skaffa sig mer kontroll över nätet. ”Det är uppenbart att det internationella regelverket är alldeles för svagt och att de medel som finns för att säkra efterlevnaden av de regler som finns är otillräckliga.”

Vertrauen ist gut, aber Kontrolle ist besser! blir de Nya Moderaternas paroll i Bildts tappning. Man tar sig för pannan. För att säkra friheten behöver vi låta staten öka kontrollen över nätet.

Hör han inte vad han själv säger?

Och har han ingen skam i kroppen när han skriver:

Men till detta kommer försöken att i hemlighet spåra regimkritiker och spionera på dem för att uppnå det som auktoritära och totalitära regimer har strävat efter i alla tider, nämligen att kontrollera undersåtarnas utbyte av tankar, åsikter och idéer.

Vad svarar man på det, förutom ”FRA”?

…………

Andra som kommenterar utspelet: Hax, Blogge, Opassande, Liberal och långsint, Motpol, Smurftapet, Tioockendroppe, Sugbloggen, Svensson, Lake, Anders S Lindbäck och många fler.

Andra bloggar om: piratpartiet, eu, politik, informationspolitik

”Piraterna” släpps som pocket idag

.

Boken ”Piraterna” av Anders Rydell och Sam Sundberg släpps som pocket idag. Förutom att pocketupplagan är betydligt billigare (41 pix + frakt) innehåller den dessutom ett nytt kapitel som handlar om Piratpartiet och EU-valet. Eftersom jag figurerar i det kapitlet vill jag gärna göra lite reklam för boken.

Beskrivning av boken hos Adlibris:

PIRATERNA en av 2009 års mest omtalade fackböcker, finns nu i uppdaterad och reviderad pocket med två helt nyskrivna kapitel om Piratpartiets framgång i EU-valet och om händelserna kring The Pirate Bay-rättegången.

Historien om The Pirate Bay, Piratbyrån, Piratpartiet och slaget om upphovsrätten är dramatisk. Kriget mellan fildelarna å ena sidan och industrin och upphovsrättsförsvararna å den andra kommer att pågå lång tid framöver, bli både aggressivare och beröra allt fler människor.

Vad kommer att hända med kulturlivet när den nya generationen vant sig vid att information och underhållning är gratis?

I Piraterna får läsarna följa piratrörelsens framväxt från fildelningens början på nittiotalet till det att Gottfrid Svartholm Warg startar The Pirate Bay på en server i Mexiko, via katt- och råttaleken mellan jurister och fildelare, razzian och till sist rättegången mot The Pirate Bay.

Boken är baserad på intervjuer med pirater, åklagare, antipiratbyråns folk och internationella experter.

Författaren Anders Rydell om de nya kapitlen:

I första upplagan satte vi punkt där rättegången mot The Pirate Bay startade. Eftersom det har hänt så otroligt mycket sedan dess kände vi att det var nödvändigt att skriva till ett par nya kapitel. Det har aldrig skrivit så mycket om piratrörelsen i Sverige och internationellt som under våren 2009. CNN toppade sina nyheter om EU-valet med Piratpartiets framgång i juni. En viktig förändring som beskrivs i de nya kapitlen är piratrörelsens förskjutning, från att tala om fildelning till att mer och mer tala om integritet. Man kan säga att The Pirate Bays haveri och Piratpartiets på många sätt osannolika seger i EU-valet under sommaren var den tydliga brytpunkten.

Även för den som tycker det känns lite retro med en bok på papper rekommenderar jag köp.

Boken finns även i Piratshoppen.

…………

Andra bloggar om: piratpartiet, eu, politik, informationspolitik

The Pirate Party on copyright

File Sharing = Love

The Pirate Party does not want to abolish copyright; we want to reform it. This is why and how.

Today’s copyright laws are out balance, and out of tune with the times. It has turned the entire young generation into criminals in the eyes of the law, in a futile attempt at stopping the technological development. Yet, file sharing has continued to grow exponentially. Neither propaganda, fear tactics, nor ever harsher laws have been able to stop development.

File sharing is when two private individuals send ones and zeros to eachother. The only way to even try to limit file sharing, is to introduce complete surveillance of everybody’s private communication. There is no way to separate private messages from copyrighted material without opening the message and checking the contents. Out goes the postal secret, the right to communicate in private with your lawyer or your web-cam flirt, or your whistle-blower protection if you want to give a sensitive story to a journalist.

We are not prepared to give up our fundamental rights to enforce today’s copyright. The right to privacy is more important than the right of big media companies to continue to make money in the same way as before, because the latter right does not even exist.

Today’s copyright also prevents or restricts many new and exciting cultural expressions. Sampled music on MySpace, remixes on YouTube, or why not a Wikipedia filled with lots of pictures and music in the articles? Copyright legislation says no.

The copyright laws must either be reformed or abolished outright. The Pirate Party advocates the reform alternative.

We want to set all non-commercial copying and use free, and we want to shorten the commercial protection time. But we want to keep the commercial exclusivity in a way that allows most business models that are viable today to continue to work.

The Pirate Party’s proposal can be summarized in five points:

1. No changes to the moral rights
   We propose no changes at all to the moral rights of the author, i.e.: the right to be recognized as the author, and his right to say no if he feels offended.If somebody has taken a picture of his county’s flag over a beautiful (presumably national) landscape, and some neo-nazis use it on their web page, he should have the same right as today to have the picture removed by referring to his moral rights.

   Nobody should be allowed to claim that they are ABBA, or have written all of Bono’s songs. To the extent that this is a real world problem, it should still be illegal to do so. ”Give credit where it’s due” is a good maxim that everybody agrees with.

2. Free non-commercial use
   Up until twenty years ago, copyright was hardly anything that concerned ordinary people. The rules about exclusivity on the production of copies where aimed at commercial actors, who had the means to, for exmple, print books or press records.

   Private citizens who wanted to copy poem and send to their loved one, or copy a record to cassette and give it to a friend, did not have to worry about being in breach of copyright. In practice, anything you had the technical means to do as a normal person, you could do without risk of any punishment.

   But today, copyright has evolved to a position where it imposes serious restrictions on what ordinary citizens can do in their every-day life. As technological progress has made it easier for ordinary people to enjoy and share culture, copyright legislation has moved in the opposite direction.

   The Pirate Party wants to restore copyright to its origins, and make absolutely clear that it only regulates copying and for commercial purposes. To share copies, or otherwise spread of use somebody else’s copyrighted work, should never be prohibited if it is done non-commercially and without a profit motive. Like, for example, file sharing.

3. Five years of commercial exclusivity
   Much of today’s entertainment industry is built on the commercial exclusivity on copyrighted works. This, we want to preserve. But today’s protection times — life plus 70 years — are absurd. No investor would even look at a business case where the time to pay-back was that long.

   We want to shorten the protection time to something that is reasonable from both society’s and an investor’s point of view, and propose five years from publication.

4. Free sampling — codified ”fair use”
   Today’s ever more restrictive copyright legislation and practice is a major obstacle to musicians, film makers, and other artists who want to create new works by reusing parts of existing works.

   We want to change this, so that the default rule becomes that it is legal to create new works out of existing ones. To the extent one wants to limit certain forms of commercial adaptions, like for example translations of new literature or the use of new music in films, these restrictions should be explicitly enumerated in the law.

5. A ban on DRM
   DRM is an acronym for ”Digital Restrictions Management”. The term is used to denote a number of different technologies that all aim to restrict consumers’ and citizens’ ability use and copy works, even when they have a legal right to do so.

   We want to introduce a ban on DRM technologies in the consumer legislation. There is no point in having our parliaments introduce a balanced and reasonable copyright legislation, if at the same time we allow the big multinational corporations to write their own laws, and enforce the through technical means.

This is what the Pirate Party proposes.

The proposal is completely in line with ideas that have been voiced in the international debate, such as Lawrence Lessig’s Free Culture or Yochai Benkler’s The Wealth of Networks. This is bigger than just the question of how the current big rights holders should should continue to make money. This is about which kind of society we want.

”But how should the artists get paid, if file sharing is set free?” is the question that always comes up in the discussion.

Well, ”how” is not really for us to say as politicians. To find a business model that works for him is up to the individual entrepreneur, in the cultural sector just like in any other industry. But we are certain that the cultural sector as a whole will continue to do well, and this of course makes us happy.

In the economic statistics, we can see that household spending on culture and entertainment is slowly increasing year by year. If we spend less money on buying CD records, we spend more on something else, like for instance going to live concerts. This is great news for the artists. An artist will typically get 5-7% of the revenues from a CD record, but 50% of the revenues from a concert. The record companies lose out, but this is only because they are no longer adding any value.

It may well be that it will become more difficult to make money within some parts of the cultural sector, but if so, it will become easier in some other — including new ones, that we have not even imagined so far. But as long as the total household spending on culture continues to be on the same level or rising, nobody can claim that the artists as a group will have anything to lose from a reformed copyright.

Should this also have the side effect of loosening up some of the grip that the big distributors have over cultural life, then so much the better for both ”artists” and ”consumers”.

The world will become a little more fun.

…………

Andra bloggar om: piratpartiet, eu, politik, informationspolitik

Piratpartiets kunskapssyn

Mums!

Piratpartiet antog nyligen ett dokument om våra värderingar, där vi bland annat beskriver vår syn på kunskap:

VI RESPEKTERAR KUNSKAP. Om man ska diskutera ett ämne, så är hårda mätdata bäst. Näst bäst är en person som har sakkunskap i ämnet. Vetande, kunnande och sakerfarenhet går före tyckande, och hårda mätdata går före vetande.

Det är har lett till en debatt på olika bloggar om Piratpartiets kunskaps- och människosyn.

Sagor från Livbåten lyfter upp en kommenter av Bengt Jonsson i den debatten:

Den teknokratiska tonen i förslaget till värdedokument är inte enbart på grund av slagsidan i PP:s medlemskår. Det beror också på utvecklingsnivån hos dem som PP är en reaktion mot. Ett teknokratiskt upplysningsperspektiv är liksom ett framsteg mot den icke falsifierbara mysticismen bland de upphovsmannatroende eller säkerhetsreligiösa…Det är förstås min värdering. ”

Jag håller med Bengt. Att vi betonar värdet av kunskap tror jag hänger samman med att våra motståndare är så förtjusta i att bara komma med påståenden rakt ut i luften, som de inte har minsta belägg för.

Skivindustrin säger att ”musikbranschen blöder, artisterna förlorar pengar”, utan att backa upp det påståendet med mer än ett upprört tonfall.

När vi svarar ”nej, det är bara skivbolagen som förlorar intäkter, artisterna får en större del av kakan tack vare fildelningen” tycker vi därför att det är skönt att kunna backa upp det med referenser till riktiga siffror.

Just den politiska diskussionen om copyright och patent bygger till stor del på sagobilder som har mycket lite med verkligheten att göra. Det är ett problem. Vi skulle vilja se lite evidence based policy making istället, alltså politiska beslut som bygger på kunskap iställt för fördomar.

Själv håller jag helt med om den här kunkapssynen. Hårda siffror är bättre än löst tyckande. Att man försöker ta reda på så mycket som möjligt innan man fattar politiska beslut betyder inte att man är elitistisk eller deterministisk eller någon annan nedsättande -isk. Det betyder bara att man tycker politiska beslut ska ha så mycket verklighetsunderlag som det går att skaka fram i det aktuella fallet.

Om den kunskapssynen skiljer sig från hur andra partier ser på saken har vi något att vara stolta över. Det kan vi i så fall gärna försöka få ut som en del av argumentationen varför man ska rösta på Piratpartiet i riksdagsvalet 2010.

…………

Andra bloggar om: piratpartiet, eu, politik, informationspolitik

Våra nya EU-kommissionärer

Utfrågning av kommissionär

Det har varit utfrågningar av kommissionärer i Bryssel i veckan. De kommer pågå även nästa vecka i Strasbourg. Här är lite spridda tankar runt utfrågningarna, och länkar till andra som skrivit.

Den formella bakgrunden är att parlamentet kan underkänna hela kommissionen om en majoritet i plenum vill det. De här utfrågningarna är till för att parlamentet ska kunna bestämma sig för om det vill det eller inte.

I praktiken handlar det snarast om att parlamentet kanske är missnöjt med någon eller några kandidater. Då kan de kandidaterna dras tillbaka och byts ut mot andra, så att det blir en kommission som parlamentet kan godkänna. Det är alltså inte frågan om någon total omgiv, även om det kan låta så i de formella reglerna. Läs mer hos Nerikes Allehanda, Norran, Barometern.

Ur piratperspektiv är det viktigt att komma ihåg att det blir den kommission det blir, och att ingen av kommissionärerna kommer vara piratpartist. Det är 11 EPP (kristdemokrater/moderater), 8 liberaler, 6 socialdemokrater och 1 oberoende (åtminstone på pappret jag har framför mig). Men ingen av dem är pirat, eller ens från den gröna gruppen.

Det är alltså inte perfektion vi letar efter, utan positiva tecken att spinna vidare på. Målet är att hitta några vi förhoppningsvis kan samarbeta med, givet de kommissionärer som finns att tillgå.

Piratpartiets frågor ligger utspridda på ett antal olika kommissionärer. Portföljerna överlappar en hel del, så det är inte alls självklart vilken kommissionär som kommer att göra vad i praktiken. Några som är intressanta för oss:

Michel Barnier (Internal Market and Services) Tung fransk politiker som varit bland annat utrikesminister och liknande. Kommer från president Sarkozys parti. Någon som vill gissa var han står i våra frågor? Mer om (bland annat) Barnier hos Hax, SR.

Neelie Kroes (Digital Agenda) Kroes är en kommissionär som vi känner oss hoppfulla inför. Bland annat uttalade hon sig bra om nätneutralitet. Läs mer hos Hax som var på utfrågningen, DN, DN, Jacob Dexe, Berinder, Amelia, EurActiv.

Viviane Reding (Justice, Fundamental Rights and Citizenship) Reding hade tidigare portföljen Digital Agenda (och hon skulle nog gärna ha fortsatt med den om hon själv fått välja). Det gör att hon är bekant med internetfrågorna, vilket är intressant när hon nu ska vara den som försvarar våra fundamentala rättigheter. Jag fick ett positivt intryck av henne på hearingen, och hon gav ett intressant svar som rör Ipred2. Mer om Reding hos Hax.

Cecilia Malmström (Home Affairs) Var gränsen går mellan Malmströms portfölj och Redings vet jag inte, och det tror jag ingen annan vet heller. Stort överlapp, i alla fall. Reding påpekade flera gånger under sin utfrågning om att hon kommer att samarbeta med Malmström i många frågor, så vi får väl se hur arbetsuppdelningen blir. Utfrågningen av Malmström kommer nästa vecka, sist av alla.

Karel de Gucht (Trade) ACTA-förhandlingarna ligger på hans bord. I utfrågningen sa han att Lissabonfördragets regler om att parlamentet ska ha insyn i förhandlingar inte gäller ACTA, eftersom förhandlingarna startade under det gamla fördraget. På den punkten lär han inte få stå oemotsagd, så det borde kunna bli en stor stridsfråga om han fortsätter tycka så.

Joaquín Almunia (Competition) Microsoft var ett stort ärende när Neelie Kroes hade den portföljen tidigare, och Oracle/Sun-affären som involverar MySQL kanske blir ett ärende som kommer att diskuteras.

Máire Geoghegan-Quinn (Research, Innovation and Science) Borde vara av intresse. Men som sagt, vilka frågor som kommer hamna under vilken kommissionär kan man inte veta.

Och rent allmänt ska man minnas att det här bara är ett första intryck. Vad folk trodde om kommissionärer när de tillträdde har inte alls alltid varit vad de sa efteråt. Oavsett utgångsläge är vårt jobb att se till att det blir så många positiva överraskningar som möjligt.

…………

Andra bloggar om: piratpartiet, eu, politik, informationspolitik

Reding wants to scrap IPRED2?

Viviane Reding in today's hearing

The confirmation hearings with the new EU commissioners are currently under way in the European Parliament. It is not really a setting where you expect surprises, at least not positive ones. But I think there was one today in the hearing with commissioner designate Viviane Reding.

Ms. Reding is being proposed for the portfolio of ”Justice, Fundamental Rights and Citizenship”. As a member of the European Parliament’s legal affairs committee JURI, I got the chance to ask her a question today.

I had planned to ask her about the pending IPRED2 directive, which deals with criminal sanctions for intellectual property infringements. Just like its predecessor IPRED1 (which is already in force) it is a very bad directive that makes no distinction between commercial goods counterfeiting on the one hand, and non-commercial file sharing of copyrighted material on the other.

To mix up these two issues and treat them as one, is one of the standard techniques that the copyright lobby has used to get both the EU and national parliaments to introduce draconian measures aimed at file sharers, under the guise of trying to combat goods counterfeiting (which even we pirates agree is a bad thing). I have written about this mix-up earlier, in the context of another proposal that was being discussed in the JURI committee some months ago.

Before it was my turn to ask my question, however, Ms. Reding made some very interesting remarks in response to a question from another member. She said that she wanted to come forward with an initiative to combat goods counterfeiting, but she stressed that it should be about counterfeiting only, and that non-commercial copyright infringement (i.e.: file sharing) should not be part of that initiative.

Instead of the question that I had intended to ask Ms. Reding (which was about the legal basis of IPRED2 and its impact on fundamental rights), I said that I was very encouraged by the response that she had given earlier, and asked if this new initiative to combat counterfeiting should be seen as a replacement for IPRED2.

Unfortunately I didn’t get a very clear answer to that question, and the impression I got was that Ms. Reding was not really aware of the IPRED2 directive, at least not off the top of her head. Considering that the directive has been stalled in first reading in the Council of Ministers for several years by now, that is perhaps understandable. It is a directive that deserves to be forgotten, so if that has already happened, I certainly have no objections.

But the fact that Ms. Reding was making such a clear distinction between counterfeiting and file sharing is a very good sign in itself. If this leads to IPRED2 being scrapped by the Commission remains to be seen, but maybe there is a chance.

This would be a good thing not only from a pirate perspective, but also for those stakeholders that have a genuine interest in combating counterfeiting, rather than just hunting file sharers at any cost.

It is far too early to open any champagne bottles to celebrate the death of IPRED2, but today’s hearing was still very encouraging. Things may be moving in the right direction.

…………

The picture is free for publication, cc0

Andra som skriver om utfrågningen: Hax

Andra bloggar om: piratpartiet, eu, politik, informationspolitik