Christian Engström, Pirate MEP

18 oktober 2009

Telekompaketet: Detta har hänt

Postat i: informationspolitik,Telecoms Package — Christian Engström @ 16:32
Tredjebehandling av telekompaketet i EU-parlamentet

Tredjebehandling av telekompaketet i EU-parlamentet

Det har varit många olika turer i tredjebehandlingen EU:s telekompaket. Hax har sammanfattat vad som hänt den senaste veckan. Jag tänkte försöka göra en lite längre sammanfattning.

Telekompaketet är nu i ”tredjebehandlingen”, som också kallas ”förlikning” eller ”trialog”. Ordet ”trialog” är skapat för att betyda samtal mellan tre parter, precis som ”dialog” betyder samtal mellan två.

De tre parterna är parlamentets delegation, ministerrådet och kommissionen. De som ska komma överens är parlamentets delegation på 27 parlamentariker, och rådet som representerar de 27 medlemsstaterna.

Om parlamentsdelegationen och rådet kommer fram till en text som de båda kan vara överens om, läggs den fram för hela parlamentet i plenum för endera bifall eller avslag. Kommer de inte överens om någon text faller hela förslaget utan att ens gå till plenum.

Kommissionens roll är att försöka vara till hjälp i processen att få fram en gemensam text som kan läggas fram för parlamentet. Rent formellt är det meningen att kommissionen ska vara neutral mellan parterna. I praktiken står den oftast på samma sida som rådet. Så även när det gäller telekompaketet. Mer om det senare.

Striden om telekompaketet handlar om vad som kallas för tillägg 138. Det säger att om någon ska stängas av från internet, ska det åtminstone vara en domstol som beslutar det innan avstängningen sker.

Parlamentet vill att det ska vara så. Därför antog de den här formuleringen av tillägg 138 i andra läsningen:

(h) applying the principle that no restriction may be imposed on the fundamental rights and freedoms of end-users, without a prior ruling by the judicial authorities, notably in accordance with Article 11 of the Charter of Fundamental Rights of the European Union on freedom of expression and information, save when public security is threatened where the ruling may be subsequent.

(mina fetstilningar)

Ministerrådet vill inte att det inte ska vara så, utan anser att de enskilda medlemsländerna ska få göra som de vill på den punkten. Istället för parlamentets tillägg 138 förespråkade den här texten i andrabehandlingen:

3a. Measures taken regarding end-users’ access to or use of services and applications through electronic communications networks shall respect the fundamental rights and freedoms of natural persons, including in relation to privacy, freedom of expression and access to information and the right to a judgment by an independent and impartial tribunal established by law and acting in respect of due process in accordance with Article 6 of the Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms.

Inget ”prior” och inget ”judicial authorities”.

Att frågan blev så brännande i våras berodde på att Frankrikes president Sarkozy ville införa Hadopi-lagen, som är en implementation av 3-strikes-and-you’re-out. Den som blir ankagad för fildelning tre gånger blir avstängd från nätet, utan beslut av domstol.

Tillägg 138 i parlamentets skrivning säger att så får det inte gå till. Ministerrådets lämnar det öppet. Det är det striden handlar om.

Måndag 28 september möttes parlamentets förhandlingsdelegation för första gången.  Piratpartiet skickade ut ett pressmeddelande, och Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter rapporterade.

Piratpartiet och den Gröna gruppen ville att de fortsatta förhandlingarna skulle hålla hela telekompaketet öppet, med målet att försvara principerna om nätneutralitet och allas rätt till tillgång till internet på bästa sätt.

Det var vi tyvärr ensamma om att tycka, så beslutet blev att förlikningen bara ska handla om tillägg 138. Det var ett nederlag för oss, men å andra sidan kom det inte som någon överraskning. Nu gäller det att åtminstone försvara principen om rättegång innan straff, genom att stå upp för parlamentets formulering.

Tisdag 29 september var det dags för det första trialogmötet mellan parlamentets tre förhandlare och rådet (och kommissionen). De rapporterade tillbaks till delegationen dagen efter att ministerrådet ansåg parlamentets förslag vara helt oacceptabelt.

Vi fick också veta vad ministerrådet föreslog istället, men det är hemligt för vanliga medborgare, framgår av mejlet. Det har förekommit uppgifter på nätet om vad ministerrådets bud skulle innehålla, men jag får alltså rent formellt inte kommentera offentligt om de uppgifterna stämmer eller inte. Sjukt, men så går lagstiftning till i EU.

Onsdag 7 oktober träffades parlamentets förhandlingsdelegation igen. Läs mer hos Dagens Nyheter, Hax och mig.

Vid det här mötet presenterade kommissionen ett kompromissförslag. Det är skrivet med utgångspunkt från ministerrådets förslag i andra läsningen. Jämfört med ministerrådets förslag ser kommissionens ut så här:

3a. Measures taken by Member States regarding end-users’ access to or use of services and applications through electronic communication networks shall respect the fundamental rights and freedoms of natural persons, including in relation to privacy, freedom of expression and access to information and the right to a judgment by an independent and impartial tribunal established by law and acting in respect of due process in accordance with Article 6 of the Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms due process and the right to effective judicial protection in compliance with the general principles of Community law. Any such measures shall in particular respect the principle of a fair and impartial procedure, including the right to be heard.

This paragraph is without prejudice to the competence of a Member State to determine in line with its own constitutional order and with fundamental rights appropriate procedural safeguards assuring due process. This may include requirements of a judicial decision authorising the measures to be taken and may take account of the need to adopt urgent measures in order to assure national security, defence, public security, and the prevention, investigation, detection, and prosecution of criminal offences.

I mina ögon är det här snarast en ytterligare försämring jämfört med ministerrådets förslag. Nyckelfraserna ”prior ruling” och ”judicial authorities” lyser med sin frånvaro, precis som hos ministerrådet. Hela det andra stycket försvagar dessutom skyddet för medborgarna ytterligare.

Det blev inte särskilt mycket diskussion om Kommissionens förslag på delegationsmötet den 7 oktober. Det var bra, för det där är inte ett förslag som vi vill se som utgångspunkt för någon diskussion. Vi vill hålla fast vid parlamentets 138:a som utgångspunkt.

Istället blev det dels diskussion om varför ministerrådets ståndpunkt är hemlig, dels ett beslut om att låta parlamentets juridiska tjänst utvärdera både rådets invändningar och kommissionens förslag.

Att vi skulle göra en juridisk utvärdering var Gröna gruppens och Piratpartiets förslag. Tanken var att vi dels skulle få rådets invändningar på papper (eftersom rådet själv vägrar meddela dem annat än i muntlig form), och dels att vi faktiskt skulle få en neutral utvärdering. Den tanken slog tyvärr slint, visade det sig när den kom på måndagen veckan efter. Men mer om det senare.

Fredag 9 oktober tog ministerrådet det formella beslutet att starta tredjebehandlingen på riktigt, genom att säga nej till vad parlamentet kom fram till i andra läsningen. DN rapporterde. Fram tills dess hade alla vetat att rådet skulle säga nej, och förlikningsprocessen hade redan börjat, men det var inte formellt beslutat.

I och med det formella beslutet börjar en klocka ticka. Om inte förhandlingen har lett fram till en gemensam text inom 8+8 veckor faller hela telekompaketet.

Måndag 12 oktober kom den efterfrågade utvärderingen från parlamentets juridiska tjänst.

Den är klassad som Konfidentiell, och är därmed ett steg hemligare än rådets ståndpunkt (som var Limite). Alla som är intresserade nere i Bryssel har tillgång till pappren, men de får inte spridas till allmänheten. Varför detta hemlighetsmakeri? Det har jag förstås inget vettigt svar på den här gången heller.

Tyvärr visade det sig att vi inte alls fått någon neutral utvärdering, utan en ren partsinlaga. Parlamentets förslag var botten och kommissionens var det bästa sedan skivat bröd, menade den juridiska tjänsten.

Utlåtandet blev omedelbart sågat av EU-experten Ulf Bernitz i DN:

Ulf Bernitz, professor i europeisk integrationsrätt vid Stockholms universitet, är av en annan uppfattning.

- Jag är långt ifrån säker på att det är en korrekt tolkning. Jag får känslan av att det här utlåtandet är tillrättalagt för att passa kommissionens kompromissförslag, säger Ulf Bernitz till DN.se.

- När det då rör sig om sådana här känsliga integritetsfrågor tycker jag inte det vore orimligt att man föreskriver på EU-nivå att det måste ske en föregående domstolsprövning. Det finns andra exempel på att man säger att något måste prövas i domstol.

Varken Piratpartiet, den Gröna gruppen eller Vänstergruppen blev särskilt imponerade av det juridiska utlåtandet.

- Har vi kompetens att besluta om telekompaketet och man ser att det påverkar yttrandefriheten, då tycker jag att det är självklarhet att då måste också kompetensen finnas att skydda yttrandefriheten, sa vänsterpartisten Eva-Britt Svensson till DN.se.

Hax hittade ett inlägg av centerpartisten Albin Ring Broman (tidigare EU-assistent för Centern, nu på Centerns riksdagskansli) som också menar att juristerna har fel.

Hax uttrycker det så här ur Piratpartiets synvinkel:

Nu pågår ett juridiskt hela havet stormar. Olika förslag, skrivningar och tolkningar är uppkastade i luften. Vilket är livsfarligt. Vi vet att det är många som försöker finta oss, för att få till skrivningar som tillåter till exempel franska Hadopis avstängning av fildelare efter ett enkelt administrativt beslut.

Därför bör vi rimligen stå fast vid det elementära. Fildelare (eller andra) skall inte få stängas av från internet med mindre än en föregående domstolsprövning. Principen om rättslig prövning före straff måste ligga fast.

Skulle EU:s telekompaket inte vara förenligt med grundläggande anständighetskrav för en rättsstat – då skall vi helt enkelt inte ha något telekompaket.

Det spelar ingen roll hur mycket godsaker telekompaketet eventuellt kan innehålla när det gäller konsumentfrågor. Måste vi betala med våra grundläggande fri- och rättigheter är det inte värt det.

Tisdag 13 oktober var det trialogmöte på eftermiddagen mellan parlamentet och rådet. På förmiddagen hölls ett informellt möte där parlamentets förhandlare Catherine Trautmann tog emot parlamentariker ur delegationen för att diskutera inför eftermiddagens förhandlingar. Men det var alltså inte ett formellt delegationsmöte där vi kunde diskutera vad förhandlingsgruppen skulle ha för mandat.

De Gröna och Piratpartiet hade bett om ytterligare ett formellt delegationsmöte där vi kunde diskutera den juridiska utvärderingen vi hade fått innan det blev nya samtal med rådet, men det fick vi inte igenom. Det finns tydligen ett schema som vi visserligen inte har fått veta ännu, men som står skrivet i sten ändå.

Jag gick inte på det informella mötet, dels för att det krockade med ett annat möte, men framför allt för att jag inte ville bidra till att det tolkades som ett formellt beslutsmöte när det inte var det.

Enligt rapporterna från det här mötet var det flera parlamentariker som ifrågasatte den juridiska utvärderingen, bland annat den grekiska socialdemokraten Stavros Lambrinidis. Han är ett tungt namn i de här sammanhangen, eftersom han har varit djupt inblandad i telekompaketet, och är bra ur vårt perspektiv.

På eftermiddagen var det möte mellan parlamentets tre förhandlare och representanter för rådet. Där fick inte vi övriga medlemmar av parlamentets 27-mannadelegation vara med, men däremot en assistent från varje grupp. Det är så det går till i trialogmötena med rådet.

Enligt rapporten som vi fått från den gröna gruppens assistent ska parlamentets förhandlare mer eller mindre ha vikt sig helt, och accepterat att de vidare förhandlingarna ska föras utifrån kommissionens text. The Parliament betrayed by its negotiators, skriver den franska aktivistorganisationen La Quadrature du Net.

Om förhandlarna verkligen gjorde det strider det helt klart mot det uttryckliga mandatet de fick av 27-mannadelegationen på mötet den 7 oktober.

Parlamentets tre förhandlare förnekar dock att de skulle ha accepterat kommissionens förslag. I ett mejl som de skickade ut dagen efter trialogmötet skriver de:

[...] contrary to what we could read in the press, we insisted during the trialogue that this proposal was not acceptable as such for our delegation, since it was not including some of the Parliament’s concerns.

De uppmanade också alla grupper att inkomma med förslag på formuleringar som de tycker att förhandlingarna bör drivas vidare från.

Fredag 16 oktober var deadline för oss parlamentariker att lämna in förslagen.

Piratpartiet och den Gröna gruppen lämnade det här förslaget, med utgångspunkt från parlamentets ursprungliga skrivning:

(h) applying the principle that no restriction may be imposed on the fundamental rights and freedoms of end-users, without a prior ruling by the judicial authorities, notably in accordance with Article 11 of the Charter of Fundamental Rights of the European Union on Article 10 of the European Convention on Human Rights concerning freedom of expression and information, save when public security is threatened where the ruling may be subsequent.

Det är alltså precis samma text som i parlamentets 138:a, men med skillnaden att vi refererar till Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter istället för the Charter om Fundamental Rights. Att man refererade till Chartern var en av rådets invändningar.

Att byta konvention är en förstärkning av skrivningen, i och med att Europakonventionen är äldre och redan är bindande för alla medlemsstater, medan Chartern är knuten till Lissabonfördraget som ju faktiskt inte är i kraft (ännu, i vart fall). I övrigt är det precis samma sak.

Piratpartiet och den Gröna gruppen skickade ut ett pressmeddelande om saken, med en uppmaning till EU-parlamentet att stå upp för rättsstatens principer.

Nästa möte med parlamentets delegation är i Strasbourg på tisdag den 20 oktober mellan 17.30 och 19.00. Då kommer vi få höra förhandlarna själva berätta vad de har och inte har kommit överens om med rådet, och vi kommer få veta mer om var de andra partigrupperna i parlmentet står. Det ska bli spännande.

Imorgon 06.55 går mitt plan till Strasbourg.

…………

Andra bloggar om: , , ,

38 kommentarer

  1. Hej !

    Detta är Pushat på: http://www.pusha.se/telekompaketet-detta-har-hant

    Hälsn. Urban

    Kommentar av Urban Sundström — 18 oktober 2009 @ 16:54

  2. Hej Christian,

    Jag känner mig väldigt glad över att du fick min röst i valet, det är jättebra att vi har någon där nere som dels informerar oss vanliga dödliga och som också driver det här med en schysst och bra linje! Bra jobbat :)

    /Tim Johansson
    PP Stockholm

    Kommentar av Tim Johansson — 18 oktober 2009 @ 17:40

  3. Mycket intressant läsning verkligen. Det är möjligt att det är så här det alltid går till, men det betyder ju inte att det är okej.

    Spontant så frågar man sig vem det är som bestämmer hur delegationen ska arbeta och med vilket stöd det fattas beslut. Det är tydligen inte delegationen som helhet som avgör. Man kunde ju ha tänkt sig att delegationen i början av sitt arbete antar en arbetsordning som reglerar hur det här ska gå till.

    Kanske finns det någon av hela parlamentet beslutat arbetsordning för förlikningskommittéer. Då skulle man ju vilja läsa dem.

    Om det inte finns några bestämmelser beslutade av en auktoritet – parlamentet i plenum, i av rådet och parlamentet gemensamt, eller av medlemsländerna i fördragstext, ja då tycker jag inte man ska acceptera några som helst ”så här brukar det gå till”. Reglerna ska finnas på papper och offentliga för var och en. Det här är inte Unga Örnars lokalavdelning i Älvdalen, det är för tusan Europeiska unionens parlament.

    Kommentar av Johan Tjäder — 18 oktober 2009 @ 18:30

  4. Vad kan ”arbetsordning” heta på engelska?

    Kommentar av Johan Tjäder — 18 oktober 2009 @ 18:31

  5. Hej Christian,

    Jag känner mig väldigt glad över att du fick min röst i valet, det är jättebra att vi har någon där nere som dels informerar oss vanliga dödliga och som också driver det här med en schysst och bra linje! Bra jobbat :)

    /Sebastian Johansson
    PP Jönköping

    Kommentar av seb — 18 oktober 2009 @ 18:45

  6. Den andra möjligen oklara punkten är vad det är som gäller för att en kompromiss ska godkännas? Gäller det enkel majoritet (fler ”ja” än ”nej”) i kommittén, eller finns det några andra (hemliga) regler?

    Om det är ”enkel majoritet” så tolkar jag det som att 14 ledamöter kan fälla hela telekompaket vid ett ofördelaktigt resultat.

    En tredje punkt är frågan om gröna gruppen kan vända sig till Legal services med egna frågor. Då är det väl lämpligt att göra det nu?
    Om man inte får vända sig dit är det förvisso också intressant.

    Kommentar av Johan Tjäder — 18 oktober 2009 @ 18:45

  7. Bra jobbat!

    Kommentar av Anders — 18 oktober 2009 @ 18:52

  8. Underbart bra med rapporteringar om vad som sker, bra jobbat!

    Kommentar av Tomte — 18 oktober 2009 @ 19:15

  9. En kryss jag inte ångrar det minsta… Fortsätt så!

    Kommentar av Mats — 18 oktober 2009 @ 19:47

  10. Vaddå får inte. Scanna in dokumenten och publicera dem, rakt av. Vad tror du skulle hända? Jag hör ditt argument komma – då får jag inte vara med nästa gång. Så enkelt förändras påverkan till medlöperi. Din egen önskan att få vara med, förvandlas till din fiende och gör dig till en person som upprätthåller politiskt hemlighetsmakeri. Var det inte sådana människor du tyckte var sjuka?

    Kommentar av Anton S. — 18 oktober 2009 @ 20:16

  11. Vad är telekompaketet för något. Jag fattar ingenting. Kan någon förklara vad fan det handlar om så man fattar.

    Kommentar av ¨Telekomppaketete? — 18 oktober 2009 @ 20:42

  12. Klicka på länken för att läsa om vad Telekom-paketet är för någonting :

    internetanvandarens-guide-till-eus-telekompaket

    Skriv gärna ett namn eller ett alias så det går att skriva tillbaka till dig här (Du kan vara anonym ändå)

    Kommentar av Hans J — 18 oktober 2009 @ 22:13

  13. Om det är så att ACTA faktiskt innehåller klausuler om avstängning vid anklagelse om tex upphovsrättsbrott, så förstår jag kommisionens motstånd mot ”prior ruling”. De vill undvika en kommande klausulkonflikt.

    Kommentar av Werner — 19 oktober 2009 @ 0:22

  14. [...] Engström (PP) gör en gedigen genomgång om vad som hänt med Telekompaketsförhandlingarna ännu så [...]

    Pingback av opassande » Blog Archive » Nyhetsrunda — 19 oktober 2009 @ 6:49

  15. Tack för infon!

    MVH
    Robert

    Kommentar av robjoh — 19 oktober 2009 @ 8:44

  16. Tack för en mycket bra sammanfattning, Christian! Som vanligt skriver du lättfattat för oss som inte talar så bra byråkratiska! :-)

    Kommentar av Gustav Wetter — 19 oktober 2009 @ 11:46

  17. Kommentar av Anonym — 19 oktober 2009 @ 13:45

  18. Så oavsett formulering så kommer alla skrivningar om domstolsprocess bli underkända av kommisionen.

    Det kanske inte är så konstigt om 138:an också ställer till det för operatörerna om en kund inte betalar sin faktura, vilket ju är ett sedvanligt kontraktsbrott som inte har med brottmål att göra.

    Kan man då inte ”bara” separera ut det som egentligen är brottmål mot resten, och formulera det som att det som faller under brottsbalken, criminal law, ska gå via sedvanlig domstolsprocess.

    Jag vet, det låter ju lite som att poängtera det uppenbara, men jag har fått för mig att det är det som är det egentliga problemet för alla parter. För det är väl därför som även operatörerna ser potentiella problem med 138:an också.

    Men som Ulf Bernitz skriver: ”Det finns andra exempel på att man säger att något måste prövas i domstol.”

    Och det rör väl just när det uppenbara ska poängteras för att de enskilda medlemsländerna inte ska sväva ut alldeles för mycket i tolkningarna av direktiven.

    Kommentar av ST — 19 oktober 2009 @ 14:24

  19. Rådet säger inte vad de vill, eller vad som är problemet. Därför måste man ta ”kompromissförslag” från Rådet med stora nypor salt.

    Kommissionen kan därmed inte heller veta vad Rådet vill, så därför måste man ta ”kompromissförslag” från Rådet med stora nypor salt. Och om Kommissionen faktiskt vet vad Rådet vill då är det fanimej upprörande.

    Kommissionens makt ligger i att väcka förslagen. Vad kommissionen tycker och inte tycker om telekompaketen kan man just nu skita i. Det är mer intressant vad EG-domstolen kan komma att skjuta ner.

    Kommentar av Johan Tjäder — 19 oktober 2009 @ 14:56

  20. Kommentar av Anonym — 19 oktober 2009 @ 18:52

  21. Bra jobbat och tack för redogörelsen. Den påminner smått om sagan om Rödluvan och Vargen.

    Vi medborgare och grässrötter måste ställa högre krav på våra politiker och beslutsfattare att minimera all hemlighetsmakrei. Det ökar knappast förtroendet för demokratin som ett fungerande samhällsystem.

    Kommentar av Dennis Nilsson — 19 oktober 2009 @ 20:12

  22. OT men ändå. Kolla vilket skräp BBC har skrivit om TPB och PP.
    http://news.bbc.co.uk/2/hi/entertainment/8314620.stm

    Kommentar av Rick — 20 oktober 2009 @ 0:58

  23. Vad blir det för påföljder om man avslöjar sådant som ska vara hemligt för oss vanliga medborgare?

    Kommentar av Fredrik — 20 oktober 2009 @ 2:32

  24. Tack Christian för att du driver den här viktiga frågan. Att beröva en del av människors personlighet utan domstolsprövning är absurt. Jag rekommenderar alla att kolla in cyberpsykologins sätt att definiera t.ex. symbiosen människa-mobil som en cyborg. Dessutom är det väl så att planen är att föra över resten av mobiltelefonsamtalen på IP-plattformen så det här gäller ju även mobiltelefonsamtal, eller har jag fel? Bryter inte det här mot redan existerande lagar om telefonsamtal? Jag menar hur kan man skilja på ett telefonsamtal och internet? Ska vi alla tillbaka till minitel?

    Kommentar av bluepills — 20 oktober 2009 @ 14:45

  25. @bluepills:

    Det där är en fråga som man hoppas inte ska behöva redas ut. För konflikten finns ju redan. Många har ju IP-telefoni. Betyder avstängning från nätet även förbud att ringa telefonsamtal?

    Kommentar av Johan Tjäder — 20 oktober 2009 @ 15:18

  26. Angående mina kommentarer nr 3 och 6, och för den som vill fördjupa sig i ämnet ”Förlikningsprocessen” kan vänta sitt intresse till dessa dokument.

    Gemensam förklaring om praktiska bestämmelser för medbeslutandeförfarandet

    Conciliations and codecision

    Ska bli intressant läsning.

    Kommentar av Johan Tjäder — 20 oktober 2009 @ 15:30

  27. I artikel 251 punkt 2 tredje strecksatsen i EG-fördraget står det att: ”Rådet skall lämna Europaparlamentet en fullständig redogörelse för grunderna för sin gemensamma ståndpunkt.” Har Rådet inte lämnat en sådan förklaring angående artikel 138 så bryter Rådet mot fördraget.

    Angående hemliga förslag från Rådet, så kan förlikningskommittén i enlighet med Regel 64 punkt 7, Rules of procedure of the Euorpean Parliament, med en majoritet av ledamöterna (14 röster) besluta att inte acceptera några hemliga förslag från Rådet som kompromisser.

    På samma sätt borde förlinkningskommitténs majoritet kunna besluta att parlamentsjuristernas utlåtande ska offentliggöras. Men det kan finnas andra sekretessregler som hindrar detta.

    Förlikningskommitténs mötesdatum och dagordningar bestäms tyvärr av ordförandena, men däremot har jag inte kunnat finna någon bestämmelse att parlamentets delegationsmöten ska styras av ordföranden. Såvida inte talmanskonferensen har beslutat om sådana regler. Fråga efter vilka regler som gäller för sammankallande av parlamentsdelegationen. Dessutom har man ju mötesfrihet även i EU så man får ju möta vem som helst när som helst, även om det inte är något formellt möte.

    Jag har inte hittat något som säger att utskottsrapportören också ska vara förhandlare i trepartsprocessen. Däremot har utskottsrapportören en självskriven plats i delegationen.

    Lycka till i eftermiddag, och så ser vi fram emot en ny rapport.

    Kommentar av Johan Tjäder — 20 oktober 2009 @ 15:57

  28. Christian

    Shit, det känns som vi håller på att tappa det här.
    Jag gissar att rådet sätter press på palamentsdelegationen och säger att EP ställer till en jäkla röra om man stjälper telekompaketet. Jag tänker att man borde outa uppfattningen att det faktiskt är rådet självt som stjälper paketet för att man vägrar ge folk rätt till rättegång innan avstängning. Att dömma av debatten så är ju 138:an det enda egentliga hindret.

    För att få ordentlig spin på den uppfattningen vore det ju förträffligt att få rådets officiella uppfattning om 138:an. Men i brist på den kan man väl använda deras inofficiella?

    //Linus

    Kommentar av Linus — 20 oktober 2009 @ 17:22

  29. [...] klubbades igenom i riksdagen och raljera hårt kring de allt mer absurda processerna kring tredjebehandlingen av telekompaktet så har jag helt enkelt inte orkat med det. Det är mycket att göra på jobbet och lusten att [...]

    Pingback av Lassos blogg - HAMLigheter — 20 oktober 2009 @ 19:49

  30. Fredrik skriver:
    Vad blir det för påföljder om man avslöjar sådant som ska vara hemligt för oss vanliga medborgare?

    @Fredrik
    Frågan är felaktigt ställd. Du ska hävda dina rättigheter och rätten till yttrandefrihet för att bekämpa tyranni. Jan Guillou tar just upp detta angående IB affären och varför han åkte i fängelse när han avslöja den.

    1. Han litade på rutinerade försiktiga advokater som var rädda om sina jobb.
    2: Han gick med på att ett brott hade begåtts.

    Jan Guillou är idag övertygad om att han skulle ha valt en ung uppkäftig advokat som skulle hävda att åtalet emot honom var löjligt och regelvidrigt.

    Jan Guillou har rätt. Rättigheter frågar man inte om, rättigheter hävdar man och om dessa rättigheter ligger under yttrandefriheten och att bekämpa tyranni, och man själv anser att så är fallet jag då är man nästintill oslagbar. Inget är så starkt som en modig individ som står upp för det som är rätt. Förstår man inte detta är man såld inom rättsystemet.

    Kommentar av Anonym — 20 oktober 2009 @ 20:18

  31. All Lycka till ! – Cristian Engström – med att göra någonting åt EU-eländet (video 4.35 min) – hälsar Josef

    Kommentar av Josef Boberg — 20 oktober 2009 @ 21:52

  32. Frågan är inte fel ställd. Det beror på vad man vill ha för svar :)
    Jag är helt enkelt intresserad av den juridiska påföljden om man avslöjar sådant som man inte får avslöja.

    Kommentar av Fredrik — 20 oktober 2009 @ 22:02

  33. @Fredrik:

    Såvitt jag kan förstå så finns det inga straffrättsliga följder för den som läcker dokument. Förordningen som reglerar allmänhetens tillgång till handlingar beaktar inte märkningen LIMITE.

    Vad jag förstår är LIMITE enligt Generalsekreterarens beslut en märkning ämnat för Rådets generalsekretariat att handlingen inte är avsedd att visas för allmänheten. Generalsekretariatet kan dock inte besluta om några straffrättsliga påföljder.

    Parlamentsledamöter har också immunitet på vissa villkor enligt Protokollet om Europeiska unionens privilegier och immunitet som är fördragstext.

    Av Artikel 8 framgår att ”Europaparlamentets ledamöter får inte förhöras, kvarhållas eller lagföras på grund av yttranden de gjort eller röster de avlagt under utövandet av sitt ämbete.”

    Således om MEP Engström tar tag i närmsta mikrofon och läser upp alla dokument han vill så är det fullständigt lagligt, såvida inte parlamentet bestämmer sig för att det var fel. Men för att häva immuniteten krävs det ju att det går att anklaga ledamoten för något brott.

    Däremot kan det naturligtvis bli indirekta följder

    Kommentar av Johan Tjäder — 21 oktober 2009 @ 8:41

  34. Tack Johan

    Mycket intressant. Det innebär ju faktiskt att Christian kan ge oss all information som han vill! Även om det säkerligen skulle bli en hel del kaos i Bryssel.

    Vad menar du med indirekta följder?

    Mvh
    Fredrik

    Kommentar av Fredrik — 21 oktober 2009 @ 14:55

  35. Ska man vara petig så syftar inte ”dia” i ”dialog” på två, utan ”genom”. En dialog kan är alltså mellan två eller fler personer.

    Kommentar av Noga — 24 oktober 2009 @ 16:44

  36. @Noga: Det är i och för sig sant.

    Dialog mellan två skulle vara ”dilog”, och dialog mellan tre blir då ”trilog”.

    Kommentar av Johan Tjäder — 24 oktober 2009 @ 19:42

  37. [...] Det är också värt att notera att förhandlingarna om telekompaketet fortsätter. Där visar det sig nu att både Storbritanniens och Frankrikes regeringar vill ha rätten att stänga av människor från nätet utan rättegång för i stort sett vilken anledning som helst, men särskilt för osubstantierade anklagelser (!) om fildelning. Tuva Novotny filosoferar lite kring det här i något slags uppvaknande ur upphovsrättslobbyns grepp. Vår Europaparlamentariker Christian Engström berättar hur ministerrådet i EU mer eller mindre öppet hånar EU-Parlamentet, och bara stryker formuleringar om rättssäkerhet och andra medborgarrätter. Det är extra tragiskt, eftersom det är svenska ministrar just nu som leder ministerrådet. Se Christians postningar här om ministrarnas hån och här om en sammanfattning av läget. [...]

    Pingback av Rick Falkvinge (PP) » Nya krafter efter FRA-nederlaget — 31 oktober 2009 @ 22:17


RSS-flöde för kommentarer till det här inlägget.

Rubric-temat Blogga med WordPress.com.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 866 andra följare

%d bloggers like this: