Så röstar du i EU-valet

.

Onsdagen den 20 maj startar röstningen i EU-valet. Vi får många frågor om hur man gör för att rösta på Piratpartiet, så jag postar en beskrivning. Sprid gärna länken.

Det är lätt att rösta. Så här gör man.

• Leta upp en förtidsröstningslokal genom att gå in på Valmyndighetens hemsida [nytt fönster] och klicka fram ditt län och din kommun. Man får förtidsrösta i vilken förtidsröstningslokal man vill i hela landet, så välj en som ligger bekvämt till. Ofta brukar det vara bibliotek eller kommunalhus som är förtidsröstningslokaler. På Valmyndighetens sajt står öppettiderna för varje lokal.

• Ta fram röstkortet som kommit hemskickat i brevlådan.  Även om det kallas för ”kort” är det i själva verket vara ett ganska sladdrigt papper, där det står vad du heter och att du får rösta.

• Gå till förtidsröstningslokalen och se till att ha med dig röstkortet och legitimation. Bägge är nödvändiga för att man ska få förtidsrösta. I röstningslokalen finns det valsedlar för alla partier och valkuvert framlagda på bord eller i ställ. Ta ett valkuvert och en valsedel för Piratpartiet, och gå bakom den gröna skärmen som står uppställd i röstningslokalen. (Se nedan hur du gör om det inte skulle finnas några förtryckta valsedlar för Piratpartiet.)

• Kryssa för den person som du vill se invald för Piratpartiet (gärna mig, förstås). Det är kryssen som avgör vem det blir som får åka till Bryssel, så kryssandet är viktigt. Du får bara sätta kryss för en kandidat. Om du inte kryssar någon kandidat räknas rösten ändå partiet tillgodo, men du är inte med och påverkar vem som ska representera partiet.

• Stoppa valsedeln i kuvertet, slicka igen det, och gå ut och lämna det till personen som tar emot rösterna. Sedan är det klart. Svårare än så var det inte!

• Om det inte finns valsedlar för Piratpartiet i röstningslokalen när du kommer dit, tar du istället en blank valsedel och skriver Piratpartiet på den. Skriv ingenting annat på valsedeln – då finns risken att rösten inte räknas. Man kan inte kryssa personer om man använder en blank valsedel, men rösten räknas partiet tillgodo ändå.

Du kan läsa mer om hur förtidsröstningen går till hos Valmyndigheten, men egentligen är det inget mer man behöver veta för att kunna rösta. På själva valdagen den 7 juni är det andra lokaler som gäller, men i övrigt fungerar det i princip på samma sätt. Mer information om att rösta på valdagen kommer senare. Nu är det förtidsröstningen vi fokuserar på.

Man kan förtidsrösta på det här sättet från den 20 maj ända fram till valdagen den 7 juni, men det finns ingen anledning att vänta. Gå och rösta så tidigt du kan, så har du det avklarat.

Sedan kan du ägna resten av tiden fram till den 7 juni åt att:

Tjata på dina kompisar att de också ska gå och rösta. Berätta hur busenkelt det var, och att du själv redan har gjort det. Det är nu det avgörs, och varje röst räknas. Tillsammans kommer vi att fixa det här.

Piratpartiet ställer upp i EU-valet som startar den 20 maj.

…………

Några andra som skriver om EU-valet: Aftonbladet, Expressen, Fokus, SvD, SvD

Pingat på Intressant. Andra bloggar om: piratpartiet, politik, eu, eu-valet 2009

Alliansens falskspel om telekompaketet

Åsa Torstensson (c)

Regeringen försöker slingra sig om telekompaketet, och ljuger rakt ut om saker som går att kontrollera. Det är inte särskilt smart. Men det är ett bra exempel på hur politikerna använder EU för att gradvis inskränka våra medborgerliga rättigheter på internet bakom vår rygg.

”Lawful content”, lagligt innehåll, är nyckelfrasen som mycket av kontroversen kring telekompaketet rör sig om. Det är en luring av den typ som är regel snarare än undantag när det gäller EU. På ytan ser det hur oskyldigt ut som helst. Men juristerna som har formulerat texten vet exakt hur de kommer kunna tolka formuleringen om den blir antagen.

I telekompaktet föreskrivs det att internetoperatörer ska göra det ena och andra för att deras kunder ska kunna skicka ”innehåll”, eller information, över nätet. Så långt är allting bra, och det var så telekompaketet såg ut från början, innan upphovsrättslobbyn slog klorna i det.

Problemet är att om man ändrar det neutrala ”innehåll” till ”lagligt innehåll”, då öppnar man för att operatörerna ska behandla ”olagligt innehåll” på ett annat sätt, till exempel blockera det. Men vem ska avgöra vad som är lagligt eller olagligt? I praktiken kan det bli företagen själva som både fattar det juridiska avgörandet och verkställer straffet.

För att förhindra att telekompaketet tolkas som ett indirekt stöd för den sortens lagstiftning, kom det efter olika turer fram två tillägg till paketet som kallas för 138 och 166. De säger att ingen i vart fall ska behöva bli avstängd från internet utan att det åtminstone är en domstol som har bestämt det.

En självklarhet, kan man tycka. Rättsskipningen ska inte ligga på privata företag eller deras intresseorganisationer. Men i och med att man hade börjat diskutera att skilja på lagligt och olagligt innehåll i telekompaketet, blev det plötsligt viktigt att också göra tydligt vem som skulle avgöra vad som var lagligt och inte.

Man kan vara principiellt tveksam till att EU kommer med nya regleringar, men när det gäller att skydda de grundläggande medborgerliga rättigheterna är det nödvändigt i det här fallet. När upphovsrättslobbyn väl hade gjort telekompaketet till ett slagfält i kriget mot oss som gillar internet genom att smyga in de försåtliga formuleringarna om ”lagligt innehåll”, då fick vi lov att börja försvara oss.

Det är därför så många aktivister har engagerat sig i tilläggen 138 och 166, och krävt att de ska komma med i paketet i sin ursprungliga form.

Den svenska regeringen, med infrastrukturminister Åsa Torstensson (c) i spetsen, är starka motståndare till tilläggen. Allianspartierna vill göra som upphovsrättslobbyn har sagt till dem, och öppna upp för avstängning från internet. Men det vill de inte erkänna öppet så här nära EU-valet. Därför försöker regeringen slingra sig istället.

- Det finns inga förslag om att användare på nätet ska kunna stängas av, påstod Henrik Hansson, som är Åsa Torstenssons politiskt sakkunnige.

Men det stämmer inte med verkligheten. Det må vara sant att det inte finns något i just telekompaketet som tvingar länderna att stänga av fildelare. Men det finns precis sådana förslag på annat håll.

I Frankrike håller president Sarkozy som bäst på att pressa igenom en lag som heter Hadopi. Den innebär att internetleverantörerna tvingas stänga av människor som har blivit anklagade för olovlig fildelning tre gånger. Det räcker med att de blir anklagade av film- och skivbolagens organisationer, för någon domstolsförhandling där de kan försvara sig ingår inte.

Införandet av den franska lagen har lett till en hel del politiskt rabalder i Frankrike. Anaïs rapporterar fortlöpande.

Vad det hela mynnar ut i är att förutom att Sarkozy slåss med näbbar och klor för att få igenom Hadopi-lagen i det franska parlamentet, slåss han lika energiskt mot tilläggen 138 och 166 i telekompaketet i EU. De skulle nämligen sätta stopp för Hadopi i Frankrike.

Det vet Sarkozy. Det vet alla vi som följer Scaber Nestor, Intensifier, Hax och Erik Josefsson (v) också. Men Henrik Hansson låtsas inte veta varför de här tilläggen är en stor politisk stridsfråga. Eller i vart fall menar han att de inte behövs längre, även om de möjligen skulle ha gjort det tidigare.

- ”Lawful content” är borta, sa Henrik Hansson på näringsdepartementets presskonferens (där alla kritiska bloggare var bannlysta).

Det var nästa försvarslinje i regeringens försök att föra oss alla bakom ljuset. I och med att den centrala frasen ”lagligt innehåll” var borta skulle inte tilläggen längre behövas, menade Henrik Hansson.

Men det var en ren lögn, som Scaber Nestor snabbt kunde konstatera. Frasen finns visst kvar i telekompaketets text. Regeringen hade bara hoppats att ingen skulle märka det.

Nu stundar omröstningen i EU-parlamentet. In i det sista är det oklart exakt vad parlamentet kommer rösta om, och hur det kommer gå. Tyvärr läser jag hos Hax att det verkar vara på väg i fel riktning. Det tycks luta åt att det blir en ”kompromiss”, som i realiteten innebär att upphovsrättslobbyn vinner.

Blir det så har den svenska regeringen bidragit aktivt till att ge grönt ljus för fortsatta inskränkningar av friheten på internet. Ansvaret delas av moderaterna, centern, folkpartiet och kristdemokraterna. Det är så här de hanterar frihetsfrågorna i praktiken.

Piratpartiet ställer upp i EU-valet som startar den 20 maj, och riksdagsvalet 2010.

…………

Pingat på Intressant. Andra bloggar om: piratpartiet, politik, eu, eu-valet 2009

Brunchrapporten i P3 om PP

.

Idag måndag någon gång efter 12 ska jag vara med i Brunchrapporten i P3.

Uppdatering: Sändningen som podradio, inslaget börjar runt 38:30.

Piratpartiet ställer upp i EU-valet om en månad och riksdagsvalet 2010.

…………

Pingat på Intressant. Andra bloggar om: piratpartiet, politik, eu, eu-valet 2009

Mot Söderköping

Idag söndag ska jag till Söderköping och gå på marknad. Det är jag och Helena Raxton från Täby som åker.

Piratpartiet har ett tält på marknaden, och tanken är att vi ska dela ut broschyrer, prata med folk och visa upp den lila färgen i största allmänhet.

Uppdatering: Artikel i Norrköpings Tidningar.

Piratpartiet ställer upp i EU-valet om en månad och riksdagsvalet 2010.

…………

Pingat på Intressant. Andra bloggar om: piratpartiet, politik, eu, eu-valet 2009