Live från TPB-rättegången 26

- Är åklagarens förändring av åtalet att betrakta som en förändring av åtalet, eller som ett nedläggande av en åtalspunkt? diskuterar rätten nu. Det har betydelse för om rätten kan frikänna när det gäller exemplarsframställningen, eller om det bara ska betraktas som en detalj som ändrats, men att det ändå är samma gärning.

Tingsrätten har kommit fram till att det är samma gärning. Det blev alltså inte som försvaret ville i den frågan.

…………

Mer på http://live.piratpartiet.se/

Andra bloggar om: piratpartiet, politik, upphovsrätt, fildelning, the pirate bay, tpb, politisk rättegång

Live från TPB-rättegången 25

Carl Lundströms advokat fortsätter från igår. Han presenterar ett antal dokument som han tänker gå igenom.

- Carl Lundström ägde aktiemajoriteten i Rix Telecom, som köpte företaget Port 80. Vid den tiden fanns det redan en affärsförbindelse mellan Port 80 och Gottfrid Swartholms företag PRQ. Rix Telecom hade ett 50-tal anställda, och Carl Lundström var inte involverad i den dagliga driften på den nivån att köpa in datorer och liknande.

Sedan fortsätter advokaten att gå igenom helt vanliga affärsförbindelser mellan Rix Telecom, PRQ och Fredrik Neij och Gottfrid Swartholm.

Det har också varit diskussioner mellan Carl Lundström och Neij/Swartholm om att Lundström skulle engagera sig i The Pirate Bay, men när han inhämtade juridiska råd och fick beskedet att det kunde vara i en gråzon efter skärpningen av upphovsrättslagen 2005.

Allt det här syftar till att visa att Carl Lundström inte var involverad i The Pirate Bay, som åklagaren har påstått. Detaljerna känns inte så intressanta, men naturligtvis måste försvaret gå igenom och bemöta det som åklagaren har sagt.

…………

Mer på http://live.piratpartiet.se/

Andra bloggar om: piratpartiet, politik, upphovsrätt, fildelning, the pirate bay, tpb, politisk rättegång

Lite rättegång mitt i spektaklet

Idag fick försvaret i rättegången mot The Pirate Bay göra sina sakframställningar. För första gången kändes det som att det var en rättegång i en svensk domstol, och inte bara ett politiskt och medialt spektakel. Men nästa vecka blir det spektakel igen.

Jag var nämndeman vid Stockholms Tingsrätt i sju år på nittiotalet, så jag har någorlunda rättegångsvana. Inte från så stora och spektakulära mål som det här, förstås, utan i första hand från vanliga rutinmål. Men jag tycker jag vet ungefär hur en rättegång brukar kännas när man sitter i salen lyssnar på den.Och Pirate Bay-rättegången har inte känts som en rättegång förrän försvaret fick ordet.

Tågordningen är alltid densamma i rättegångar. Åklagaren börjar, och berättar vad det är han anser att den eller de tilltalade har gjort, och vilka lagar det bryter mot. När han är färdig med sin sakframställning brukar man normalt alltid som lekman (alltså som nämndeman) ha en klar och tydlig bild av vad det är han menar.

Man har ju ännu inte hört försvaret, så man vet inte om och hur man ska döma. Men man brukar alltid veta tillräckligt för att säga att om händelseförloppet var på det sätt som åklagaren sa, och om försvaret inte kan presentera några invändningar mot juridiken, då vet man som nämndeman vad man ska döma för och varför.

Den känslan fick jag inte alls när jag hade lyssnat på åklagaren i Pirate Bay-målet. Normalt brukar åklagarens sakframställning vara fylld av detaljer och datum för när de åtalade har gjort det ena och det andra. Den grundligheten och noggrannheten med detaljer om de åtalades handlande behöver man för att kunna döma rätt.

I Pirate Bay-målet var det också massor av detaljer och datum i åklagarens framställning, men så gott som ingenting handlade om vad någon av de åtalade skulle ha gjort. Istället handlade detaljerna och datumen om hur det hade gått till när Ifpi och Antipiratbyån tankade ner lite låtar och filmer för att samla bevis för att man kan fildela med hjälp av torrenter som man hittat på The Pirate Bay.

De åtalade personerna fanns liksom inte med i åklagarens framställning. Istället var det fenomenet The Pirate Bay som var måltavlan. ”På The Pirate Bay kan man hitta torrenter med vars hjälp man kan ladda ner upphovsrättsskyddat materiel” var mer eller mindre kontentan av vad åklagaren lyckades säga under två dagar.

Visst, fine, så är det väl. Om åklagaren hade frågat de tilltalade hade de kanske kunnat vitsorda just det, och därmed sparat en rättegångsdag. Men var fanns resten av det som brukar finnas i en sakframställning? Detaljerna om hur var och en av de tilltalade, på egen hand och/eller i samråd, hade agerat på olika sätt i samband med de nedladdningar som åtalet handlar om? De lyste väldigt mycket med sin frånvaro, både när åklagaren presenterade målet, och när film- och skivbolagens representanter redogjorde för sina skadeståndsanspråk.

Både åklagaren och målsägandena tycktes ha glömt bort att rättegångar ska rikta sig mot fysiska personer för konkreta saker som de gjort. Istället verkade de i första hand se rättegången som ett tillfälle att uttrycka sin frustration och sin ilska över The Pirate Bay och fildelningen som fenomen.

Så kanske man i och för sig kan känna om man vill. Men ett brottsmål i en svensk domstol kanske inte är riktigt rätt forum för att bearbeta den typen av abstrakta känslor.

Det här framträdde väldigt tydligt när försvaret fick ordet och gjorde sin sakframställning. Plötsligt tog de ner rättegången på jorden igen, och fick den att låta som en rättegång.

- Vad är det åklagaren påstår att just min klient har gjort? frågade var och en av de fyra försvarsadvokaterna. Var är bevisen för det? På vilket sätt har just min klient samverkat nära med användaren KingKong, som var den som tillgängliggjorde filen, men som kanske bor i Kambodjas djungler?

Inte längre några allmänna resonemang eller perifera tekniska detaljer, utan precis den vanliga typen av frågor som man är van att höra i rättegångar.

Och så lite juridiska aspekter, som också är något som hade lyst ganska mycket med sin frånvaro fram tills dess:

- Varför menar åklagaren att bestämmelserna i lagen om e-handel, som ger ansvarsfrihet för den som tillhandahåller tekniken även om den används för olagliga filöverföringar, inte skulle vara tillämpliga? Hur kan åklagaren påstå att det är medhjälp, när den vägledande domen från HD gör klart att det krävs en mycket nära och uppsåtlig samverkan med huvudgärningsmannen för att man ska kunna döma för medhjälp?

- Det här målet handlar inte om några avancerade upphovsrättsliga överväganden. Det är vanlig enkel straffrätt, sa Carl Lundströms advokat Per E Samuelsson.

Äntligen kändes det som en riktig rättegång, och inte som ett surrealistiskt spektakel i slow motion. Det var en kontrast mot de två första rättegångsdagarna.

- Egentligen borde de kunna avsluta rättegången nu, sa en person som jag åkte hiss med och som jag inte tänker tala om vem det var.

Juridiskt kanske han har rätt, men spektaklet kommer naturligtvis fortsätta som planerat. Alla de förbokade deltagarna i teaterstycket måste få spela sina roller.

Torsdagen tror jag blir intressant, för då ska Fredrik Neij, Gottfrid Swartholm och Peter Sunde själva få lämna sina berättelser. Det tror jag kan bli intressant helt enkelt för att det är en chans att få höra lite mer om The Pirate Bay i största allmänhet.

Vi får ju inte gjömma att medan käbblet i rättssalen fortsätter, är The Pirate Bay fortfarande en av världens 100 populäraste sajter, och en svensk teknologisk världsframgång av första klass. Sådana framgångssagor är det ju alltid kul att få höra mer om.

Nästa vecka blir det film- och skivbolagsdirektörer som står på kö för att få gråta ut i mamma tingsrättens knä. Det kan jag tänka mig också blir intressant och kul, fast på ett annat sätt. Så spektaklet fortsätter.

Men personligen tror jag nu att det blir en friande dom.

…………

Pingat på Intressant. Andra bloggar om: piratpartiet, politik, upphovsrätt, fildelning, the pirate bay, tpb, politisk rättegång, per e samuelsson

Live från TPB-rättegången 24

Carl Lundströms advokat:

- När åtalet presenterades sa åkagaren att han inte tänkte åtala ”The Pirate Bay”, utan de fyra personerna för hur de hade använt The Pirate Bay. Men när vi har lyssnat på åklagaren här har det hela tiden varit prat om att ”de” eller ”The Pirate Bay” har gjort det ena eller andra. Så kan man inte åtala. Det måste vara knutet till personer och vad de har gjort.

- Jag har inte hört motsidan nämna det som jag menar avgör det här målet, nämligen EU-direktivet 2000/31/EG, gällande rätt via e-handelslagen. ”Den som tillahandahåller en informationstjänst ska inte vara ansvarig för informationen som överförs”. En förutsättning är att den som tillhandahåller tjänsten inte initierar överföringen. Men det gör ju inte TPB. Det är användarna som gör, och de är fysiska identifierbara personer. De kallar sig KingKong och liknande saker.

- Det är också en förutsättning att tjänsteleverantören inte väljer ut vad som får överföras, men det gör ju inte TPB heller.

- Blocket.se är inte ansvariga för om någon användare annonserar olagliga saker. Lika självklart är det att den som sätter i kontakten för att skapa en uppkoppling till internet inte heller är ansvarig.

- Det här målet handlar inte om upphovsrätt, utan om helt vanlig straffrätt. Mellanhänder kan inte straffas. Åklagaren måste visa på individnivå att man har uppmanat till brott, och det har inte skett.

- Det var den inledande delen. När det gäller Carl Lundström är hans försvar enkelt. Han har inte med saken att göra. Han har inte skrivit ett kommatecken på sajten, han har inga koder till den, och han har helt enkelt inte med den att göra.

- Carl Lundströms farfar grundade Wasabröd, så han blev ekonomiskt oberoende genom arvet. Att han skulle begå upphovsrättsbrott för 18.000 kronor är absurt.

- Lundström är en entreprenör som har ägant sig åt olika former av företagande, bland annat Rix Telecom.

- Han träffade Fredrik Neij på en mässa och anställde honom för att han var duktig. Via Fredrik träffade Lundström Gottfrid Swartholm på en middag 2004. Då fanns redan The Pirate Bay, och Swartholm visade upp sajten.

- Rix Telecom hade vid den här tiden en datorhall där man hyrde ut plats för co-location. Han blev intresserad av Gottfrid och Fredrik, och TPB och Gottfrids företag PRQ, för att han tyckte det såg ut som en bra idé. Han föreslog att han skulle gå in som delägare i PRQ, och man diskuterade den saken.

- Han fick reda på att upphovsrättslagen skulle ändras 2005, vilket kunde påverka lagligheten i TPB. Han sökte råd från ett antal olika advokater, men fick rådet att det var tveksamt. Därför drog han sig ur diskussionerna i september 2005. Hans enda relation är att han säljer tjänster till TPB, som co-location.

- Carl Lundström kände inte till avtalet som har diskuterats förrän polisen visade det för honom i förundersökningen. Det verkar som om Carl Lundström och Odded Daniel i viss mån har varit konkurrenter om TPBs gunst, och TPB valde Odded Daniel när Carl Lundström inte var intresserad.

- Jag vill understryka att det finns ingen särskild anledning att gå in på frågan om skadestånd, för det här målet kommer vi att vinna på allmän straffrätt.

- På varje åtalspunkt kan man se vem det är som gjort verket tillgängligt. Det personerna kan sitta var som helst i världen, men skulle gå att spåra via mejladresser. Vad de personerna hade för bevekelegrunder för att begå upphovsrättsbrott har vi ingen aning om.

- 80% av filerna som går att komma åt via The Pirate Bay är helt lagliga.

- Enligt allmänna straffrättsliga bestämmelser måste anklagelserna ligga på individnivå, och det måste finnas ett nära samband mellan huvudgärningsmännen och medhjälpare. Något sådant är inte visat.

- Åklagaren måste visa att Carl Lundström personligen har samverkat med användaren KingKong, som kan finnas i Kambodjas djungler. Att driva ett företag eller hyra ut plats för datorer kan aldrig vara straffbart i sig enligt svensk rätt.

- Det finns en skillnad mellan åklagarens och försvaret möjlighet att förbereda ett mål. Försvaret har ju tillgång till de tilltalade och kan fråga dem. Som ett exempel kan jag nämna att åklagarens långa utredning om att datorer som inköpts av Rix Telecom oktober 2004 som vid razzian 2006 återfanns i PRQ:s skåp. När de köptes kände inte Lundström TPB-killarna, utan de köptes för ett annat ändamål. Det är ett exempel.

I och med det blir det lunch. Eftersom det var vissa saker som inte var klara blir det inget i eftermiddag, utan rätten återsamlas imorgon.

Live från TPB-rättegången 23

Peter Sundes advokat:

- Peter Sunde bestrider åtalet redan på den grunden att han inte har varit involverad i verksamheten på det sätt som åklagaren påstått. Det kommer han att förklara när han hörs. Det framgår heller inte av de dokument som åklagaren har presenterat.

- Att det finns ett avtal visar att han inte är en av grundarna, och inte har den ställning som krävs för att han ska innefattas i åtalet.

- Det är ingen hemlighet att Peter Sunde har ett stort intresse för fildelning, och han har förmedlat många synpunkter till TPB, precis som många andra har gjort. Han har också varit TPBs presstalesman, men det innebär ju inte att han varit inblandad på det sätt som åklagaren påstår.

- När det gäller skadestånden vill jag påpeka att det inte finns några samband mellan antalet nedladdningar och ekonomiskt förlust. Jag kommer senare att höra professor Roger Wallis om den saken.

- Det påstås att huvuddelen av verken som det finns torrenter till är upphovsrättsskyddat material. Detta kan inte vitsordas, och vi kommer att återkomma till det, säger Peter Sundes advokat.

Gottfrid Swartholms advokat påpekar att avtalen som funnits inte har lett till någon bolagsbildning på Brittish Virgin Islands.

Carl Lundströms advokat är beredd att inleda sin sakframställan nu före lunch, men skulle vilja fortsätta med vissa saker imorgon bitti. Ordföranden verkar sugen på lunch med en gång, men bestämmer att Carl Lundströms advokat får börja prata nu.

Live från TPB-rättegången 22

Gottfrid Swartholms advokat:

- Vi har samma iknvändningar som Fredrik Neijs advokat framförde. De sitter ju i samma båt, så att säga.

- Swartholm kan uppriktigt inte förstå att det som The Pirate Bay gör skulle vara olagligt. Han har inte haft uppsåt att bryta mot någon lag.

- Det var Swartholm som startade TPB, allra först på en liten singeldator 2003.

- Man kan tro att namnet The Pirate Bay skulle innehålla någon symbolik, men det gör det faktiskt inte. Jag ska utveckla det senare.

- Om det skulle vara så att det som TPB gör är olagligt, då menar Swartholm att det är han som ska ställas till ansvar. Det var han som startade sajten, och det var han som har skrivit programvaran.

- TPB har aldrig någonsin erbjudit några upphovsrättskyddade verk. De har aldrig uppmanat någon att bryta mot upphovsrättslagen.

- Påståendet att det allra mesta på TPB skulle vara upphovsrättsskyddat är inte någonting som vi håller med om.

- Swartholm bestrider uppsåt, och han bestrider oaktsamhete. Från andra sidan har det antytts någon form av ”likgiltighet”, men han bestrider även det.

- Det är riktigt att det har förekommit ett antal utlandsbetalningar. Men de syftar inte alltid på TPB. Uppgiften att det skulle ha kommit in mycket pengar är fel. Det är en ganska begränsad ekonomisk realitet bakom det här.

- Det finns ingen anmodan på sajten att göra intrång i annans rätt. Tvärtom finns det en skrivning om att användarna bör tänka på vad de laddar ner. Det är deras ansvar.

- Skäl om jämkning finns, men det kommer jag återkomma till. Med det är jag beredd att låta ordet gå vidare, säger Gottfrid Swartholms advokat.

Live från TPB-rättegången 21

Nu börjar försvaret sin framställning.

Fredrik Neijs advokat pratar om att statistiken på The Pirate Bay är otillförlitlig.

Han fortsätter med att betona att det är en sajt med användargenererat material, som är öppen för alla. Det framgår också tydligt att det inte finns något upphovsrättsskyddat material på TPB.

- Det är en mängd personer som är inblandade i TPB, inte bara de tre åtalade och en handfull personer till. Det är många personer, och Fredrik Neij vet inte vem som har skrivit en viss text.

- Att en torrent finns på TPB är inte ett tillgängliggörande av upphovsrättsskyddat material. Vi vet inte ens om filerna verkligen var tillgängliggjorda under den angivna tiden. Vi vet inte ens om den som erbjöd filen hade sin dator på.

- Det finns massor med saker som vi inte vet – vem som tillhandahöll, om det var en lovlig kopia, etc. Det enda TPB har gjort är att erbjuda en laglig tjänst.

- Fortsättningsvis tänkte jag koncentrera mig på Fredrik Neijs roll i TPB, och om det är lagligt att erbjuda en söktjänst för torrentfiler, säger advokaten.

- Fredrik Neij var inte med och startade upp sajten, men fick en förfrågan om han ville vara med 2004. Då fanns redan sajten under namnet The Pirate Bay. Fredrik Neij gick med för att han är tekniker ut i fingerspetsarna. Han gick inte med av ekonomiska skäl, och inte av ideologiska eller politiska skäl. Han är ganska ointresserad av sånt.

- Fredrik Neij har inte fått betalt, utan jobbade gratis och gjorde även en hel del personliga utlägg. The Pirate Bay har aldrig drivits som ett kommersiellt företag. Det har drivits av en mängd olika personer, inte bara de tre som är här idag.

- Neij har aldrig uppmanat någon till att begå upphovsrättsintrång. Det pratas om ”attityder”, men var finns belägg för det? Fredrik Neij är tekniskt intresserad av bittorrent-tekniken. Han vet heller inte vilket material som fildelas. TPB hanterar bara torrentfiler, och har aldrig erbjudit något upphovsrättsskyddat material.

- Att erbjuda torrentfiler anser han vara lagligt. Programvara för att hantera torrent-tekniken finns att få tag på var som helst, och det är inget konstigt med den.

- Den som erbjuder en söktjänst kan aldrig vara anvarig för materrialt som erbjuds, eller för filöverföringar som görs.

- Neij har inte känt till just de torrenter som omfattas av åtalet. Vi påstår att de torrentfiler som omfattas av åtalet hade gått att hitta på annat sätt, till exempel Google.

- Själva grunden för internet är att man länkar. Det talar faktiskt för att man har rätt att tillhandahålla torrentfiler utan att vara ansvarig för användningen. Bittorrent är ett av de vanligaste protokollen, så det är inget konstigt med det.

- Neij vill också peka på bestämmelserna i e-handelslagen. Den behandlar ett närliggande område. Den uttrycker ansvarsfrihet för den som tillhandahåller tekniken, så han är inte ansvarig för olovliga överföringar. Och när det gäller torrent-tekniken är det ju inte ens den upphovsrättsskyddade informationen som tillhandahålls.

- Tack, det var vad jag hade att säga, säger Fredrik Neijs advokat.

Live från TPB-rättegången 20

Försvaret:

- Carl Lundström yrkar på friande dom, eftersom åkagaren igår släppte en del av åtalet igår. Därför vill vi att domstolen fastställer den friande domen i den delen.

De övriga tre försvarsadvokaterna säger samma sak för sina respektive klienters räkning.

Åklagaren har ingen kommentar, utan överlämnar det till rättens bedömining. Han kommer dock med ett smärre förtydligande som jag inte begriper. Han har inte för avsikt att överklaga den delen i alla fall.

Monique Wadsted menar att det inte går att skilja exemplarsframställningen från tillgängliggörandet. Inte heller hon tänker överklaga just det här, eftersom hon anser att det saknar betydelse.

Ordföranden säger att rätten ska meddela besked i den här frågan senare.

Live från TPB-rättegången 19

Nu har Monique Wadsted gått igenom de 5 filmrena, och säger att de har laddats ner ett visst antal gånger.

- SKL har visserligen funnit fel i programmet HyperCube som gör att räknarna är felaktiga, men det är marginella skillnader, säger Wadsted.

- De tilltalade har genom sin brottsliga verksamhet lyckats driva mycket omfattande trafik till sajten. Det har givit dem möjlighet att sälja annonser. Intäkterna från det överstiger i betydande mån det som åklagaren har angivit.

- Det yrkade beloppet är antalet nedladdningar multiplicerat med vad det skulle kostat att få tillgång till dem legalt. Eftersom inget av verken fanns tillgängliga lagligt, handlar det om en förhandsvisningslicens.

Så pratar hon om att de har gjort utredningar som handlar om hur de tror att fördelningen av nedladdaare i olika länder. Sid 82 och 83, bilaga F1 i förundersökningen. Hon går till sid 83, och hittar ”Sweden” och USA, som tillsammans med ett tiotal andra länder utgör 90% av nedladdningarna.

Jag vet inte riktigt vart hon vill komma med det här, men hon pratar om att det är viktigt för att bedöma från vilka länder annonsörer kan tänkas komma.

- Det är också så att exemplaren som spreds via TPB var DRM-fria. Några sådana såldes inte i handeln. Det rör sig alltså dels om förhandsvisningsexemplar, dels om DRM-fria exemplar, säger hon.

Hon kommer fram till att priserna per exemplar ska ligga mellan 150 och 500 kronor, olika för de olika verken.

- När det gäller skadan vill jag ansluta till vad Peter Danowsky sa, även om man inte riktigt kan jämföra film och musik. Vi har uppskattat ersättningen för marknadsskada, lidande och annat till lika mycket som skulle varit den skäliga ersättningen för verken. En dubblering alltså, säger hon.

Ordföranden börjar ställa en fråga, och en av försvararna räcker upp ett finger för att svara. Ordföranden avslutar frågan, och försvaret säger:

- Nej, det var fel, jag trodde det var frågan om ett frikännande!

Skratt.

Sedan verkar det som att försvaret vitsordade att de amerikanska filmbolagen faktiskt har rättigheterna till filmerna. Det är en punkt som inte är helt självklar enligt svensk rätt, och om det var det de sa var det ett viktigt medgivande.

Uppdatering: Det var ett sådant vitsordande. Jag hörde Monique Wadsted prata om det i korridoren, så det är bekräftat.

Live från TPB-rättegången 18

Monique Wadsted representerar de amerikanska filmbolagen. Nu är det hennes tur.

- Vi påstår att de har haft alla möjligheter att hålla sin sajt ren från torrenter de inte ville ha kvar. Det är inte svårare att radera en torrentfil än en vanlig word-fil.

- Det finns ingen anledning att separera de 4 åtalade. De är alla solidariskt ansvariga.

Wadsted säger att hon inte tänker gå igenom alla skärmdumpar en gång till, vilket jag utgår ifrån att rätten är tacksam för. Jag är det i alla fall.

- Exemplarsframställning och tillgängliggörande är två sidor av samma mynt, säger Wadsted.

Så pratar hon om hur nedladdningarna gick till (precis som åklagaren gjorde igår och i förrgår). Hon pratar om att när man laddar ner via bittorrent så kommer det bitar av filen från olika datorer, men det är samma fil.

- När det gäller Harry Potter hade den premiär på bio 18 nov 2005. Den släpptes på dvd i USA i mars 2006. Den dök upp på The Pirate Bay i februari 2006.

Den har laddats ner ett visst antal gånger, säger hon. Hon avslutar med att påstå att ett visst filmbolag har tättigheterna till filmen.

Och så vidare. Det verkar som att hon har tänkt gå igenom ett antal datum för var och en av de 5 filmerna som ingår i åtalet.

Tur att det bara är 5 filmer, annar hade det här kunnat bli hur tråkigt som helst.