Ett bra exempel på hur det demokratiska underskottet i EU fungerar i praktiken har dykt upp. Det illustrerar hur det går till när lobbyisterna i Bryssel får EU-kommissionen att smussla igenom viktiga principbeslut bakom de valda politikernas och medborgarnas rygg. Som så många gånger tidigare handlar det om fildelningsfrågan, och i förlängningen friheten i det framväxande informationssamhället.
Men vi tar det från början.
Jakten på fildelare kan trappas upp skriver Metro:
EU ska förhandla med USA om hårdare tag mot fildelare. Farhågor finns att tullen får rätt att leta i datorer och musikspelare i jakt efter illegalt material.
– Länder som är med på avtalet kan tvingas trappa upp jakten på fildelare, säger den moderata riksdagsledamoten Karl Sigfrid.
Det handlar om ett avtal som heter ACTA, som är tänkt att döda The Pirate Bay och göra livet surt för alla andra som erbjuder länkar till upphovsrättsskyddat material, som till exempel Google. Initiativet kommer från USA, förstås. Ytterligare en lobbyprodukt från de stora film- och skivbolagen.
Men nyheten är inte att det kommer ytterligare ett extremt initiativ till upptrappad fildelarjakt från USA, utan att EU i all tysthet har bestämt att det här är en riktigt bra idé som Europa ska hänga med på.
Det här har skett helt i det fördolda utan att vare sig valda politiker eller allmänheten har hört talas om det. Att nyheten kom ut nu överhuvudtaget berodde på att någon läckte ett dokument om ACTA till en sajt som heter Wikileaks.
Därifrån spred sig nyheten snabbt i bloggosfären, bland annat till riksdagsmannen Karl Sigfrid, som skrev att Antipirat-avtal förhandlas fram i tysthet.
Eftersom det inte alls var klart hur beslutet att EU skulle inleda diskussioner om att gå med i ACTA egentligen hade tagits, anlitade han riksdagens utredningstjänst för att ta reda på det, och skrev sedan ett inlägg till.
Karl Sigfrid beskriver turerna mer i detalj i sitt inlägg, men kontentan är att EU-kommissionen är på god väg att binda Sverige och resten av EU vid ett avtal som kräver fullständigt extrema åtgärder för att jaga vanliga människor som fildelar, och stänga ner delar av infrastrukturen. Det avtalet kommer i så fall att leda till ett bindande EU-direktiv, som Sveriges riksdag måste omvandla till svensk lag vare sig de vill eller inte.
Men ingen av de svenska, valda riksdagsmännen har tillfrågats på minsta sätt om de tycker att det är en bra idé att skärpa jakten på en hel ungdomsgeneration och försöka begränsa internets potential med teknikfientlig lagstiftning. Tvärtom, det var ju bara tack vare att en ”whistle-blower” läckte ett dokument på nätet som någon i den svenska riksdagen ens fick höra talas om det just nu.
Det faktiska beslutet att styra Europa i riktning mot ett medlemskap i ACTA var taget helt av tjänstemän i Bryssel, bakom ryggen på både folkvalda politiker och medborgare. Det formella beslutet hade tagits av EU:s ministerråd för jordbruks- och fiskefrågor den 14 maj, kom riksdagens utredningstjänst fram till.
- Jordbruks och fiskefrågor!???
Ja, så brukar det gå till nere i Bryssel.
Beslutet togs som en så kallad ”A-punkt”, vilket innebär att den inte diskuterades alls, utan bara klubbades igenom som en formalitet. Det finns ingen anledning att tro att någon av jordbruks- och fiskeministrarna som ingår i det ministerrådet hade en aning om vad de klubbade igenom, och det förväntar sig ingen heller. Så här brukar det gå till i Bryssel, som sagt.
Själv har jag upplevt precis samma sak tidigare, när jag var aktivist mot EU-direktivet om mjukvarupatent under 2004 och 2005. Utan att gå in på detaljer handlade det även den gången om att EU-kommissionen på uppdrag av amerikanska lobbyister ville tvinga på Europas länder lagstiftning som i praktiken skulle begränsa friheten i informationssamhället högst väsentligt.
Under striden mot mjukvarupatenten hände det två gånger att EU-kommissionens tjänstemän använde just ministerrådet för fiskefrågor för att få igenom beslut som A-punkter utan diskussion. Jag kommer fortfarande ihåg hur förbannade alla vi aktivister var på hur flagrant odemokratiskt det fick gå till därnere. Saker som aldrig någonsin skulle accepteras i en svensk bostadsrättsförening är mer regel än undantag bland beslutsfattarna i Bryssel. Så brukar det gå till därnere.
Det var faktiskt den upplevelsen som politisk aktivist – hur makteliten och etablissemanget nere i Bryssel bara skiter i både de skrivna reglerna och normal anständighet – som fick mig att se EU på det sätt som jag gör idag.
Det handlar om en maktelit som har hamnat för långt bort från den demokratiska kontrollen, och som har upptäckt att de kan skita fullständigt i väljarna/medborgarna och köra sitt eget race. Och de har rätt i sak. Det finns inget sätt för medborgarna att komma åt dem.
Som exempel: antag att man som väljare blir upprörd över att fiskerirådet tar ett beslut om att låta kommissionen förhandla bort delar av våra mänskliga rättigheter till några amerikanska storföretag. Vem ska man låta bli att rösta på för att processen inte ska fortsätta ostörd?
Jordbruksministern som var med på fiskerimötet kanske man iofs kan låta bli att rösta på i nästa val, men det finns ingen anledning att tro att nästa jordbruksminister kommer vara bättre insatt i lobbyspelet mot internetanvändarna, så det lär inte hjälpa. (Och skulle han mot förmodan vara det kör de naturligtvis bara frågan i ett annat ministerrådsmöte med en annan minister.)
De som egentligen är skyldiga och som man skulle vilja rösta bort, de är ju tjänstemän nere i Bryssel. Men de behöver inga röster för att fortsätta jobba på som tidigare. Dem kommer man inte åt.
Och vill man byta ut den ansvariga kommissionären går det heller inte. För det första är den relevanta kommissionären nästan säkert inte svensk, så han behöver inga svenska väljare. Och skulle det av en slump vara den svenska kommissionären som är direkt ansvarig, går det inte att låta bli att rösta på henne heller. Hon är ju utsedd av regeringen, och ska nästan säkert aldrig ställa upp i några fler val i sitt liv.
Därför har makteliten och etablissemanget i Bryssel rätt när de ser sig själva som osårbara, och väljer att ge blanka fan i medborgarna och umgås med lobbyister som är trevliga och bjuder på champagne istället. Därför kommer det så mycket som suger från Bryssel. Som ACTA, just den här veckan.
Det är det här som är det demokratiska underskottet i EU i praktiken.
Och med Lissabonfördraget permanentas det här sjuka systemet.
…………
Mina tidigare postningar om demokratin i EU.
Pingat på Intressant. Andra bloggar om: piratpartiet, politik, eu, demokrati, lissabonfördraget, ACTA, fildelning