Hur får vi er Lidingöslynglar att engagera er?

Som omväxling tänkte jag lämna ordet till en gästbloggare, nämligen ingen mindre än min fru. Karin är 43 år, småföretagare och bor i Nacka tillsammans med mig och vår son. Hon skriver:

Visst finns det ungdomar på Lidingö som undrar vart Sverige och Europa är på väg. Ett exempel på det är Fredrik Cavalli-Björkman som är ungkrönikör på Lidingö Tidning. I en artikel publicerad den 28 mars skriver han att han tycker att “Det börjar likna 1984“.

Vad gör då alla ungdomar på Lidingö som tycker att de gamla partierna oavsett färg bygger ett samhälle som de inte vill ha? Jo, de röstar som deras föräldrar alltid har gjort. Det förändrar ingenting. Men det finns faktiskt ett alternativ.

Bli pirat och ni har det perfekta läget att göra revolt mot er uppväxt och era föräldrar. Och ändå behålla de ideal som ni fått via modersmjölken. Låt marknadskrafterna styra. Reformera upphovsrätten och släpp kunskapen fri.

Ungdomar i politiskt intresserade hem och samhällen har i alla tider haft ett behov att hitta sin egen nisch i politiken. Hittills har det varit i någon av ändarna av normalfördelningskurvans vänster-höger-skala. Det känns inte speciellt nytt och fräscht. Där kan den äldre generationen alla argument bättre än er och har hört dem förut.

Att bli pirat eller engagera sig i piratfrågor skulle reta gallfeber på era föräldrar. Om ni sätter er in i frågorna, läser allt ni kan och diskuterar med alla ni kommer åt - kommer ni att knipa poäng efter poäng på söndagmiddag efter söndagmiddag. Eller åtminstone göra pappa högröd i ansiktet (ungefär som Karl-Bertil Jonssons pappa på julafton).

Pappa kommer förmodligen att tro att du blivit kommunist. Visst kittlar det lite? Det tror alla som är på höger sida av mittstrecket. Vice versa med föräldrar som kommer från vänstersidan. Det är svårt att förstå att piratpolitik inte handlar om höger - vänster. Här gäller det att förklara den tekniska utvecklingen och hur marknaden förändras genom den.

Piratfrågorna är alldeles nya. Ett nytt sätt att se på världen. Det är svårt för de äldre. Där kan ni briljera. Dessutom har ni fler professorer och nobelpristagare att referera till än era föräldrar kan namnet på. Världen är inne i en strukturomvandling vare sig era föräldrar vill det eller ej. Är man privilegierad i en struktur vill man såklart behålla den, även om den inte är hållbar i längden.

Att vara pirat är att se in i framtiden och hur ekonomin kommer att fungera där. Inte att bevara gamla strukturer. Att försvara upphovsrätten i dess nuvarande form är lika dött som att försvara
adelssamhället. Adeln finns i viss mån kvar men där finns inte de stora pengarna. Att vara pirat är att låta marknadskrafterna styra.

Många på Lidingö tror att upphovsrätt är det samma som äganderätt. Det är fel. Äganderätt kan man prata om när resurserna är ändliga. I datorn är antalet ettor och nollor oändligt, så därför är det fel att försvara äganderätten i en upphovsrättsdiskussion.

Nog för nu. Upp till kamp alla Lidingöungdomar!

Karin Engström, piratpartist

…………

Pingat på Intressant.

Andra bloggar om: piratpartiet, politik, aktivism, fildelning, upphovsrätt, övervakning, privatliv, censur, yttrandefrihet, lidingö