Internetanvändare som laddar ner upphovsrättsskyddad film och musik ska stängas av från internet, föreslår den brittiska regeringen i ett förslag som läckt ut i Times. Det är precis samma tankar som i den svenska Renforsutredningen. De stora film- och skivbolagen ska agera åklagare och polis och peka ut internetuppkopplingar som de misstänker fildelar, och internetleverantörerna ska verkställa straffet genom att stänga av uppkopplingen.
Att samma idé dyker upp i olika EU-länder är ingen slump. De här tankarna kommer ursprungligen från film- och skivbolagens lobbyister i Bryssel. Förslaget finns i en ny rapport kallad Cultural industries in the context of the Lisbon strategy [PDF] som bereds just nu i Europaparlametet, berättar Free the Mind. När husse Bryssel talar lägger sig de nationella utredarna på rygg och tävlar i att visa sig undergivna. – Voff, voff, Cecilia Renfors.
Det finns två fullständigt fundamentala fel med förslaget att låta storföretagen själva stänga av människor från internet för att de misstänks för fildelning.
För det första kan man inte lägga ut rättsskipningen på privata företag. Att valda politiker ens diskuterar i de banorna är stötande. Tillåter man privatpoliser mot fildelare försvinner varje spår av rättssäkerhet, som erfarenheterna från USA visar. Om privata aktörer får agera myndighetutövare skadar det förtroendet för både näringslivet och de rättsvårdande myndigheterna, påpekade Konkurrensverket i sitt remissvar.
Men för det andra är internetförbud en fullständigt orimlig påföljd. Dagens politiker förstår helt enkelt inte hur centralt internet har blivit i dagens samhälle. ”Gör du inte som vi säger får du inte använda internet” kanske låter rimligt för politiker som ser medborgarna som stora barn som behöver uppfostras och lära sig vem det är som bestämmer. Men för individer som drabbas kommer en avstängning från internet få stora konsekvenser.
Så vad innebär då ett internetförbud mer konkret?
- Studieförbud. På i vart fall alla högskoleutbildningar förutsätts det att eleverna har tillgång till internet. Dels för praktiska saker som att lämna in övningsuppgifter och få reda på tid och plats för föreläsningar, men framför allt för att söka information som det är meningen att man ska tillgodogöra sig. Det kanske går att ta sig runt ett internetförbud på olika sätt, men i de flesta fall torde det bli mycket svårt för studenter att fortsätta sina studier utan tillgång till internet.
Just studenter är en grupp som fildelar mycket, bland annat för att de inte har så mycket val om de ska få studiemedlen att räcka även till mat och hyra. Ska vi stänga av i princip av alla högskolestuderande från de praktiska möjligheterna att fullfölja utbildningen, eller ska vi nöja oss med att välja ut kanske 5-10% och statuera exempel med? Vad tycker film- och skivbolagen är ett rimligt offer?
- Näringsförbud. Om man driver en egen rörelse är man helt beroende av att ha tillgång till internet, vilken bransch man än är i. Om inte annat måste ju kunderna ha en möjlighet att få tag på en.
Är det en rimlig påföljd att familjens mamma eller pappa får lägga ner firman bara för att deras fjortonåriga dotter har tankat ner film och musik via familjens internetuppkoppling? Eller att någon av dotterns kompisar har gjort det när hon var hemma på besök? En avstängd internetuppkoppling drabbar ju inte bara den person som är misstänkt för att ha fildelat, utan även alla andra i samma hushåll.
- Social isolering. I synnerhet många yngre människor har en stor del av sitt dagliga umgänge på internet. Det är inte det minsta konstigt att ha nära kompisar som man aldrig har träffat i verkligheten, och som man bara umgås med via nätet. Så var det inte när de flesta av dagens politiker var unga, men världen har förändrats. Att plötsligt bli avstängd från en betydande del av sitt sociala liv är ett mycket kännbart straff. Till och med på landets slutna kriminalvårdsanstalter där våra mest förhärdade brottslingar sitter, anses just isoleringscellen vara ett av de värsta straffen som finns.
- Förlust av medborgerliga rättigheter. Vill man på något sätt delta i den politiska samhällsdebatten måste man ha tillgång till internet. Dels för att hänga med i vad andra säger, dels för att ha möjlighet att uttrycka sin egen mening. Ett internetförbud innebär i praktiken att man blir utestängd från den politiska debatten.
Om film- och skivbolagen får de befogenheter som Renforsutredningen och dess brittiska motsvarighet vill, då är det inte alls en långsökt tanke att de fokuserar speciellt på personer som uttrycker politiska uppfattningar som de inte gillar. Redan idag betraktar de ju det som en särskilt försvårande omständighet i olika juridiska sammanhang om någon har uttryckt den politiska åsikten att piratkopiering är något samhällspositivt som bör uppmuntras. Med förslagen om internetförbud skulle film- och skivbolagen få laglig möjlighet att tysta stora delar av den politiska piratrörelsen, eller i vart fall försvåra avsevärt för oss med att nå ut med vårt budskap.
Är det verkligen bra för det demokratiska samhället att ge ett antal storföretag den makten att styra den politiska debatten? Den frågan tycker jag besvarar sig själv. Det är inte bara korkat och dumt, utan riktigt farligt för samhället också. Men de flesta av de nuvarande politikerna håller tyvärr inte med. De tycker det här är ett rimligt förslag.
Om de nuvarande politikerna inte förstår att det här är fel väg att gå, då måste vi byta ut de nuvarande politikerna. Det är Piratpartiets mål i valen 2009 (EU-parlamentet) och 2010 (riksdagen). Den äldre generationen som har makten nu håller på att leda Sverige och Europa i helt fel riktning. Eftersom de inte förstår det här nya som kallas internet.
…………
Andra som skriver om förslaget: IDG, DN, SvD, Sydsvenskan, Opassande, En students värld, Claes Krantz
Pingat på Intressant. Andra bloggar om: piratpartiet, politik, fildelning, upphovsrätt, cecilia renfors, storbritannien
