Christian Engström, Pirat

25 september 2007

Aktivism räcker inte

Filed under: allmän politik,demokrati i eu,fri kunskap — Christian Engström @ 21:11

- Varför är Piratpartiet ett parti? Hade det inte varit bättre att arbeta som en politisk aktiviströrelse, och försöka påverka de sittande politikerna istället för att ställa upp i valet själva?

Aktivism räcker inte för att få till stånd en förändring i de frågor som Piratpartiet driver. Det är för mycket jobb och ger för lite resultat. Det är min absoluta övertygelse efter att ha försökt.

Innan jag blev engagerad i Piratpartiet var jag politisk aktivist under ett drygt år inom den europeiska organisationen FFII. Vi bekämpade ett EU-direktiv som skulle ha legaliserat mjukvarupatent, alltså patent på enskilda idéer i datorprogram.

I juli 2005 vann vi kampen om direktivet, när europaparlamentet slutgiltigt röstade nej till det. Det var en stor seger, och jag är fortfarande stolt över att jag deltog i kampen, och bland annat tog initiativet till att bilda den svenska underavdelningen FFII.se våren 2004.

Men jag tror inte längre att vi i längden kan hålla mjukvarupatenten stången med bara aktivism. Det är för mycket jobb och ger för lite resultat att försöka påverka genom att övertyga politikerna i de etablerade partierna. Detsamma gäller Piratpartiets övriga frågor.

FFII vann visserligen slaget om mjukvarupatentdirektivet. Men det var med minsta möjliga marginal. Två dagar innan den avgörande omröstningen i europaparlamentet visste ingen vilken sida som skulle vinna. Då valde patentförespråkarna att rösta mot sitt eget förslag hellre än att riskera att det skulle antas i en form som uttryckligen sa nej till mjukvarupatent. Men det var precis på håret, alltså.

Den som inte själv var med och följde kampen på nära håll vet inte vilken enorm arbetsinsats det behövdes för att komma så långt. Totalt var det många hundra aktivister i hela Europa som gjorde större eller mindre insatser. Närmare ett tiotal personer jobbade i princip dygnet runt under ett par års tid. Närmare ett hundratal gjorde avsevärda insatser.

Själv satsade jag större delen av min tid under drygt ett år, och tog som sagt bland annat initiativet till att starta den svenska avdelningen. Det gjorde mig till en av de hundra, inte en av de tio.

Av de tio som var mest engagerade, var det två stycken som vid olika tillfällen drog på sig akuta psykoser på grund av överansträngning. (Det låter kanske värre än det är, ”akut” betyder ”övergående” i de här sammanhangen. Men det är i vart fall ett tecken på att man har gjort så mycket man kunnat.)

I princip allt det här arbetet var helt obetalt. Det har funnits lite grand pengar centralt, men den svenska föreningen har kört kassalöst sedan starten, och har inte fått en krona i bidrag av någon.

Jämför det med hur lobbyisterna på andra sidan har det. De behöver bara fakturera sina kunder (bland annat Microsoft) och kan fortsätta precis hur länge som helst. En av våra ledande aktivister stötte ihop med en lobbyist för motståndarsidan i en bar i Strasbourg direkt efter omröstningen.

- Vi ses om två år, sa lobbyisten och höjde glaset och log. Det kunde han kosta på sig, trots att han just hade förlorat omröstningen. För honom är det ingen uppoffring att fortsätta kämpa hur länge som helst. Det är hans jobb, och han får bra betalt för det. Och Microsoft och de andra spelarna på andra sidan kan hyra hur många lobbyister som helst utan att ens märka det i årsredovisningen.

Om striden ska fortsätta föras mellan aktivister och lobbyister, som den har gjort hittills, kommer lobbyisterna att vinna. De har helt enkelt större uthållighet och större resurser.

Detsamma gäller Piratpartiets andra frågor. Piratbyrån har på ett föredömligt sätt hållit på med opinionsbildning i bland annat fildelningsfrågan i flera år. Det arbetet har gjort att det finns många som har satt sig in i frågan och förstår den. När nyhetsprogrammen på teve har frågat ”folk på gatan” vad de anser, har det genomgående varit mycket hög kvalitet på svaren (i vart fall när de frågat någorlunda unga personer).

Men vad har Piratbyråns föredömliga arbete som politiska aktivister lett till? Det enda konkreta skillnaden som jag kan se idag mot hur det var för ett år sedan, är att vi har fått en strängare lagstiftning som gör att över en miljon svenskar nu riskerar fängelse, och att Piratbyrån har fått sin hemsida nersläckt av polisen.

Därför är det min fasta övertygelse att den parlamentariska vägen är den enda som återstår. Det räcker inte att försöka övertala de sittande politikerna. Vi måste in i de beslutande församlingarna själva. Det är enda sättet att få till stånd en kursändring för Sverige och Europa.

Politisk aktivism är alltid det första steget för en politisk rörelse. Hade inte Piratbyrån funnits skulle aldrig Piratpartiet ha fötts. Men när man märker att det inte räcker med sakargument och opinionsbildning, då är nästa steg att gå vidare som politiskt parti.

Det socialdemokratiska partiet föddes när de fackliga och politiska aktivisterna inom arbetarrörelsen märkte att det inte räckte med att arbeta utomparlamentariskt.

Miljöpartiet föddes när folkrörelserna som startade på 70-talet – miljörörelsen, kärnkraftsmotståndet, fredsrörelsen, kvinnorörelsen och andra – märkte hur trögt det var att försöka påverka utifrån.

Nu har piratrörelsen kommit till den punkten i utvecklingen. För en utomstående kanske det kan tyckas som om Piratpartiet och fildelningsfrågan har poppat upp från ingenstans. Men så är det inte. Vi är en helt vanlig politisk folkrörelse som nu har tagit steget upp till level 2.

Det är så här det går till när världen förändras. Det är inget konstigt med det.


Det här är en ompostning av ett inlägg i Piratpartiets forum som jag skrev i juni 2006. Jag tänkte posta om lite foruminlägg som jag brukar vilja referera till här. Då blir det om inte annat lättare för mig att hitta dem igen.Så vad har då hänt med razzian mot Piratbyrån på drygt ett år sedan texten skrevs? Svar: Ingenting. Servrarna är fortfarande i beslag hos polisen, och något åtal har inte synts till. Nästa vecka går ytterligare en deadline ut för åklagaren som håller i fallet. Då blir det kanske åtal. Eller ytterligare förlängning. Servrarna står tills vidare kvar där de står.Pingat på Intressant.
Andra bloggar om: , , ,

14 kommentarer

  1. Bra talat. Alla aktivister inom FFII gjorde en enorm arbetsinsats som denna gång lyckades stoppa patent-trollen.

    Det patent-trollen och deras lobbyister inte har är tålamodet och engagemanget hos oss gräsrötter/aktivister. Att köpa sig åsikter fungerar bara så länge patent-trollen har råd att betala lobbyisterna. Och även deras kassa-kistor har en botten..

    Att driva tunga politiska frågor kräver ett enormt engagemang och nästan oändligt med tålamod. Men det betalar sig till slut.

    Resulatet kan i många fall ta upp till 1-2 generationer att uppnå, och vi som engagerat oss kanske inte lever så länge, så att vi får uppleva frukten av vårt arbete.

    Ungefär som de som levde för 2-3 generationer sedan och byggde det öppna samhälle vi lever idag, med mer demokrati och yttrandefrihet. Det är något vi idag tar för självklart.

    Få tänker idag på de enorma personliga uppoffringar många fick göra då, som familj, ekonomi, hälsa och till och med livet. Och det för att vi skall kunna leva på det sätt vi lever idag.

    Vad man sår får man skörda, som det heter.

    Vi skriver nu de första raderna i boken om mänsklighetens fantastiska och spännade historia. Ett otal generationer skall komma efter oss, och föra staffet-pinnen vidare.

    Ja, och vad är meningen med det då, med livet, kan man ju undra. Jo, att leva, att lära sig mer om allt om kring oss, utforska vår omvärld och oss själva, det ligger i vår natur.

    Avslutar med ett citat från en vän till mig, som säger allt; ”Life is Beautiful”.

    Kommentar av Dennis Nilsson — 2 oktober 2007 @ 4:34

  2. > Om striden ska fortsätta föras
    > mellan aktivister och lobbyister,
    > som den har gjort hittills, kommer
    > lobbyisterna att vinna.

    För mig är problemet med ”lobbying-for-profit” en av de viktigaste demokratifrågorna i vår tid.

    Ganska ofta nämns lobbying som orsak till varför dåliga lagar införs och varför politikernas världsbild ligger i osynk med folkets. (Micheal Moores ny ‘Sicko’ t ex). Men Ändå är det sällan man ser något försök till att _formulera_ problemet på ett tydligt sätt och försöka resonera till på tänkbara _lösningar_.

    Om det är någon som har några tips om studier, dokumentärer eller annat material om detta ämne är jag intresserad!

    Jag började läsa Florian Millers bok No Lobbyists as such, vilken innehåller många intressanta detaljer, men som mer fokuserar på att berätta händelseförloppet under striden om mjukvarupatent.
    (dock har jag inte läst hela, lite synd att sajten är nere, och att det verkar vara svårt att få tag på den, no-lobbyists-as-such.com leder ingenstans, och att no-lobbyist-as-such.com leder till en sida med en Pfizer-logga vilket är ett av de företag som lobbar allra friskast…)

    Jag försökte ta upp frågan i en diskussion om Piratpartits politiks ”kärnvärden”, centrerat kring begreppet ”informationsfrihet”. Ett av svaren jag fick var ”lobbyingmöjligheter är väl något som principiellt är omöjligt att inskränka, eftersom det i en representativ demokrati helst skall vara fritt för vem som helst att ”gå och diskutera med sin representant i riksdagen””. Andra verkar tycka att frågan är för stor, eller politiskt bunden (till vänster). Det senare eftersom man kritiserar stora företag antar jag, men när de lobbar för att utöka sina monopol är det väl knappast något som kan kategoriseras som politiskt liberalt…

    Även om det finns 1000 informerade människor som skriver till regeringen i en fråga med detaljerade resonemang och erfarenheter, så tror jag cyniskt att 1 enda karismatisk proffslobbyist påverkar mer. Med träffsäker och inövad retorik med en välkomponerad presentation. Det spelar ingen roll att politikerna ”vet” att det är rör sig om någon som har detta som jobb, precis som med reklam kan vi inte undgå att påverkas även fast det är tydligt att det ÄR reklam. Repetition funkar. Och tack vare att det alltid springer runt proffslobbyister så blir det familjär rutin i maktens korridorer, och det är så man förändrar människors världsbild och får lagar skrivna för att utöka sina vinster. Psykologin bakom detta är lobbyingföretagen väl medvetna om, det är ju deras levebröd.

    Jag har inte så många tips, men denna är intressant, man kan se statistik över hur mycket olika företag lägger på Lobbying (i USA):
    opensecrets.org/lobbyists

    Kommentar av teadrinker — 6 oktober 2007 @ 21:31

  3. [...] lyssnar, kommissionärer kör bara på Innan jag engagerade mig i Piratpartiet var jag aktivist mot mjukvarupatent. Det gjorde att jag fick anledning att på nära håll följa hur det går till när EU fattar [...]

    Pingback av EU:s demokratiska underskott i praktiken « Christian Engström (pp) — 17 oktober 2007 @ 15:51

  4. [...] räcker det med att ta fram sakliga argument för att påverka de sittande politikerna. Men när aktivism inte räcker, då får man gå vidare till steg två. Då får man starta ett parti och utmana de gamla [...]

    Pingback av Politiskt engagemang ger resultat « Christian Engström (pp) — 4 februari 2008 @ 16:29

  5. [...] mandat. Men vill man sprida idéer till politiker, då måste man först få dem att lyssna. Men aktivism räcker inte. Vill man få dem att lyssna ordentligt, då finns det bara ett sätt att uppnå det. Då ska man [...]

    Pingback av Demokrati och glasskiosker på stranden « Christian Engström (pp) — 18 mars 2008 @ 12:01

  6. [...] den franske före detta premiärministern Michel Rocard i spetsen. De som följde eller deltog i striden mot mjukvarupatenten kommer ihåg honom som en av “the good guys”. Han är socialist, vilket illustrerar att [...]

    Pingback av Bra piratförslag från (v) och (m) « Christian Engström (pp) — 7 april 2008 @ 23:23

  7. Efter att FRA-lagen antagits av riksdagen, så finns det bara två liberala partier kvar i Sverige och det är Piratpartiet och Miljöpartiet. Miljöpartiet lider av sitt forna samarbete med socialsitpartierna S och V. Piratpartiet lider av sitt namn och sin unga historia. Finns det någon chans att Piratpartiet ändrar namn till ex Liberala Partiet, Frihetspartiet, etc?

    STASI-minister Reinfeldt och hans frihetsberövande regim har förlorat allt förtroende bland alla liberala väljare i Sverige, som säkerligen utgör halva borgerligheten, och de har inte längre har något liberalt parti att rösta på.

    De nya moderaterna och allianspartierna har svängt så långt tillvänster att t o m vänsterpartiet numera står till höger om moderaterna. Det lämnar en stor grupp av väljare utan något parti att rösta på i nästa val. Kommer Piratpartiet att försöka vinna de partilösa liberalernas röster i nästa val och är piratpartiet berett att byta namn till något mindre kontroversiellt namn för att ge sig själv en seriös chans att komma in i riksdagen?

    Kommentar av Johnny — 26 juni 2008 @ 4:24

  8. [...] — Aktivism räcker inte, man måste sparka de gamla politikerna i arslet och arbeta [...]

    Pingback av Rick Falkvinge (pp) » Missa inte Byrån, Bukten, Partiet imorgon — 20 oktober 2008 @ 16:02

  9. [...] har ett hårt arbete framför oss. Aktivism räcker inte. Vi måste in i parlamentet. Enda sättet att få en förändring till stånd är att hota [...]

    Pingback av Rick Falkvinge (pp) » Vi har hårt arbete framför oss — 15 december 2008 @ 15:49

  10. Johnny, om du tror att vänstern står för övervakning så tror du sorgligt fel även om FRA var Bodströms idé från början.

    Kommentar av alfred — 16 december 2008 @ 20:58

  11. [...] är det precis det vi har sett hända. Då är det dags att ta nästa steg. Kan man inte övertyga de sittande politikerna med sakargument och opinionsbildning, då måste [...]

    Pingback av 2009 kan bli året då det vände « Christian Engström (pp) — 31 december 2008 @ 2:23

  12. teadrinker: Hittade en länk till boken ”NO LOBBYISTS AS SUCH” av Florian Mueller på crashrecovery.org/NoLobbyistsAsSuch.pdf .

    Kommentar av Jane — 27 februari 2009 @ 12:57

  13. [...] 21 april 2009 av calandrella I Aftonbladet skriver Lotta Gröning: “[Piratpartiet] ska ställa upp i EU-valet och jag undrar över vad de tänker sig kunna åstadkomma där? Behövs överhuvudtaget den gamla partiburna demokratin av pirater på nätet?” Ja, vi kan åstadkomma saker där och vi behövs. Aktivism räcker inte. [...]

    Pingback av Varför Piratpartiet ställer upp i EU-valet « Calandrellas blogg — 21 april 2009 @ 21:28

  14. [...] En person i piratpartiet som har varit väldigt bra på båda de här delarna är piraten som fyllde år under dagen som gick; Christian Engström. Han har visat svar på att kunna adressera både frågan, ”vart vill vi?” och frågan ”hur ska vi ta oss dit?”. [...]

    Pingback av Vi kan förändra världen, såhär gör man! « Björn Odlund, pirat — 10 februari 2010 @ 0:06


RSS-flöde för kommentarer till det här inlägget.

Theme: Rubric. Get a free blog at WordPress.com

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 960 andra följare

%d bloggers like this: